Respekt mina vänner

Dagens första träning är till ända och jag sitter här och tittar på min lyckliga fru. Hon är lycklig för att hon lyckats snärja mig, hon är lycklig för att jag ser bra ut. Men det är inte därför hon nu ler utan det är den fina bukett hon precis fått av mig som gör henne så lycklig. En bukett på Alla hjärtans dag. Hoppas hon inte läser det här för jag fick den precis av klass 6B på Vasaskolan. Vi, jag och Nyström, fick vars en som tack för vårt lilla tal inför klassen. Vårt lilla anförande handlade om kamratskap, att respektera varandra och att vi alla är olika. Och att det är just det som gör oss så starka i FF, men det gäller även en klass eller andra arbetslag. Slika uppdrag ställer vi gärna upp på, att forma morgondagens medborgare är en ära. Om sanningen ska fram så tjattrar väl Nyström mest av oss två och jag fyller i när det är dags för kontentan och då fryser allt till för ett ögonblick. Man ser hakor falla, läppar sära på sig och intensiva blickar när de tar in mina visdomsord. Och imorgon ska vi faktiskt göra en liknande sak på Tingbydalsskolan i Smedby, ett anförande om betydelsen av respekt och kamratskap i en klass eller i ett lag.

Träningen bestod av spel, intet nytt under himlen och ikväll är det styrka. Fast för en del av oss blir det först en hjärtkontroll, EKG, på sjukhuset. Varje år gör alla spelare i truppen ett test för att checka att inget är på tok och det känns skönt att få en gratis hälsokontroll och att man kan gasa för fullt i alla fall ett år till.

Till sist så vill jag säga att Helsingborg aldrig kan vinna returen hemma och gå vidare i UEFA-cupen när det första de gjorde var att fråga PSV-spelarna om de ville byta tröjor efter matchen. Snacka om att stå med mössan i hand. /tobbe