Korvmedmosunge

Idag vaknade jag på en röd galonsoffa för tredje morgonen på rad. Det är nämligen så att Tabbu har fått för sig att hon inte ska äta och då är det ju bara att gå till botten med hela saken och göra en redig ordentlig undersökning. Och då får man sova på en röd galonsoffa. Som sagt, jag släpade mig ur soffan och iväg till en ytterst härlig styrketräning med mina röda bröder. På väg hem till mina flickor igen ringde jag frun och hon önskade att jag skulle ta med en Super Meal från Svett-Olgas till henne, soptunna som hon är (själv tog jag en sallad...). Den trevlige mannen i kiosken undrade om jag ville ha burgaren i en vit påse istället för en Sibyllapåse, det kunde "se lite misstänkt ut så här i träningstider" tyckte han och förklarade att Fabio alltid bad om en vit för att inte röja sina matvanor om headcoach skulle råka köra förbi i Saaben.

-Snicksnack sa jag och tog påsen, hoppade in i bilen och körde till flickorna. Och vips får Tabbu för sig att äta, burgare smakar visst den unga fröken. Ajajaj, håller min unge på att bli en korvmedmosunge, precis som sin mor som i sin tur fick det i rakt nedstigande led från sin far. Det är därför de är så små på den sidan, de åt bara korvmedmos i baksätet på raggarbilen. Men det var ju bra att Tabbu kom på bättre tankar i alla fall. Och de satt i, för när hennes mormor kom på besök lite senare hade hon en cheeseburgare i handen och vem slök den? Inte Lukas utan Tabbu. 1 år och två burgare på en dag. Respekt.

Om morgonen bjöd på vackert väder så var det omvänt på kvällen, stormen Tuva hälsade oss välkomna på det konstiga gräset. Till och med Nyberg tyckte attt det inte var någon idé att köra försvarsnick, ni vet den där övningen där en slår en stenhård boll i skallen på den andre som ska nicka bort bollfan så långt han kan med full kraft. Så det blev 1 mot 1 och en del såg nöjda ut, speciellt Lantz och Eklund. Tyvärr fick jag fransosen på min lott, han kan vara mycket lurig och idag hade han dagen medan jag mest snubblade omkring som ett fyllo. Jag skyller på det igen, det konstiga gräset. Sen var det spel 11 mot 11, inget uppseendeväckande.

/tobbe