Fjärde torsken

20-7 i chanser sa någon. Tycker sju chanser låter lite väl mycket för IFK. Efter att ha sett och kommenterat matchen i webbradion känns resultatet mindre lustigt, men ändå som ett skämt. Hur fan kunde vi få stryk! Vi spelade ju helt rätt, förutom några minuter i var ände av matchen. Det var fart och energi, bra försvar och bra anfall, ändå gick det inte. När vi i andra matcher gjort mål på ingenchanser var det idag tvärtom, vi fick slita kopiöst i våra försök att forcera in bollen men vi var inte riktig där, det kan bero på otur till en del men också att vi inte riktigt var på tårna där inne i boxen.

Backlinjen kunde tämligen enkelt undanröja Söder och Hysén och när Söder tvingades byta var det rena semestern när IFK gick över till 4-5-1. Mittfältet var bra, jagade livet ut IFK med följd att IFK fick förtvivlat svårt att få till ett konstruktivt anfallsspel, dessutom vann de mycket boll. Men planens bäste var David: inte en gång kom blåränderna runt hans stora arsle och som han fördelar bollarna, han är fan som en mur där uppe på topp. Det är därifrån mycket av vårt spel startar, och idag ser man hur viktig rollen är. Och Dauda låg bra där bakom, läste skarvarna och sög in boll. Men det var i IFKs straffområde matchen avgjordes, det var där vi inte var så överlägsna som vi var på resten av plan. Fast det ska sägas att IFK har en förbannat fin moral, de kämpar för varandra, offrar sig och täcker med organet om så behövs. Och så har de ju också en alldeles utmärkt målvakt... Så samtidigt ska vi gratulera IFK till en fin kämpainsats, även om deras spel inte motiverade 3 poäng. /tobbe