Succéduon: ”Ska lära oss från förra gången vi var i division 3”

Serieseger. Division 3. Bäst på Öland igen. Färjestadens GoIF står inför ett intressant lagbygge och det ser ut att bli med samma stomme.

– Vi är muntligt överens om en fortsättning.

Ni ska bara fixa de sista klausulerna, med bubbelpool efter matcherna och så?

– Haha, nä. Skulle vi berätta vad vår lilla ersättning är så skulle nog folk bli förvånade, säger Roger Bernhardsson.

– Vi har ingen bamsestor trupp, 17 man. Vi har pratat med alla och ingen har aviserat att de lämnar. Som det ser ut blir alla kvar.

När ett lag går upp i division 3 brukar det bli snack om pengar. Hur funkar det hos er nu?

– Vi betalar inga ersättningar. Det är inte en väg vi ska gå och finns inget utrymme för det, framför allt inte efter corona-krisen. Det finns andra värden här, att de ska få bra utbildning och en jäkligt rolig tid, säger Roger.

– Vi ska lära oss från förra gången vi var i division 3, inte göra samma misstag igen, säger Filip.

Hur tänker ni kring nyförvärv då?

– Vi vill verkligen satsa på egna produkter, behålla vår trupp. Men det är ett pinnhål upp så vi behöver förstärka med ett par spelare, säger Roger.

Är strategin först och främst öländska spelare?

– Drömmen är övervikt egna och krydda med öländska spelare. Det är en härlig vision men vi känner att de spelare som finns på Öland är hårt knutna till sina klubbar och det får man högakta. Så vi behöver ta kontakter utanför Öland, annars blir det för smalt.

Färjestadens GoIF kommer ha 50-70 spelare i 15–18-årsåldern närmsta fem åren.

– Det är en jätteutmaning att ta hand om. Se till så att föreningen och A-truppen kan dra nytta av det och i stort sett vara självförsörjande på spelare.

Är det tydligare samarbete inom Öland som behövs för att ta hand om alla spelare?

– Det är otroligt konstigt att vi inte samarbetar mer på Öland. Men det kanske behövs ett större glapp, att vi ligger ett par divisioner över de andra för att det ska vara naturligt, säger Filip.

Färjestaden kör ett liknande upplägg träningsmässigt som ifjol. Två konstgräspass och en gång på gymmet i sex-sju veckor innan jul. Samt eventuellt ett inomhuspass.

– Vi kör en lite intensivare period och sedan några veckors ledigt över jul och nyår. Oktober och november är finaste säsongen på konstgräset.

Tiden före varje träning kännetecknar årets ÖB-coachduo. De pratar oftast i telefon en lång stund, sedan ses de en timme innan på Tallhöjden. De äldre som brukar hjälpa till runt träningen har inte kunnat medverka i lika stor utsträckning i år på grund av corona.

– Ibland får vi pumpa bollar och fylla vattenflaskor. När man berättar det för folk tror de inte riktigt på oss, säger Roger.

Ett outsinligt driv för laget och föreningen finns finns mellan dem som ett likhetstecken.

– Det finns nog inte många på Öland som är så engagerade som Roger. Sedan är han otroligt strukturerad i sitt arbete, vet vad vad han vill göra och få ut. Ingen prestige utan det är för lagets bästa, berättar Filip.

– Filip har också ett enormt engagemang för föreningen. Sedan har han en jäkla förmåga att ha örat på rälsen, vi kan ofta förekomma problem av den anledningen, konstaterar Roger.

Att det skiljer 27 år mellan dem har de snarare vänt till något positivt.

– Min dotter är lika gammal som Filip men det känns inte så. När vi är här så är vi helt jämbördiga. Jag blir ifrågasatt, vi tycker inte alltid lika. Hade vi gjort det hade vi inte utvecklats, säger Roger Bernhardsson.