FBC-ikonerna och barndomskompisarna avslutar med SM-slutspel: ”Svårslaget”

De är födda samma år och har hängt ihop mer eller mindre hela livet. Nu inleder Simon Nilsson och Marcus Johansson sina sista veckor som innebandyspelare med första SM-kvartsfinalen mot Linköping på torsdag.

De har båda varit med och spelat SM-slutspel förut, men att göra det med moderföreningen smäller högre.

– Ja det gör det absolut. Det är ju det här som har varit det uttalade målet sedan vi kom hem jag , Kim och Mackan. Först att ta upp FBC till SSL och sedan bli ett slutspelslag.

– Sen är det extra laddat i år eftersom det ställdes in förra året och att både jag och Mackan ska lägga ner. Det ska bli jäkligt kul, säger Nilsson.

– Jag instämmer. Jag känner stor skillnad från när var i slutspel med Linköping och Växjö. Här har man hjärtat och man brinner för klubben på ett helt annat sätt. Att kunna få uppleva ett slutspel med sin moderklubb, det är svårslaget, säger Johansson.

Den skottvilliga duon lärde känna varandra tidigt och började spela innebandy som 5-6-åringar under Magnus Gustafssons vingar.

M: – Jag minns att Mange har sagt att han bar mig över sargen, då var jag fem år. Så det har blivit några år och vi har ju ändå hängt i hop väldigt länge genom ungdomsåren, i Smålandslaget, U19. Vi känner varandra utan och innan.

De har ett avslappnat förhållande och tvekar inte att låta den andre höra om han gjort något dåligt.

S: – Vi triggar varandra kan man säga. Det är jäkligt högt i tak och vi säger till varandra om vi gör något fel. Båda är vinnarskallar och det är nog det som har tagit oss så här långt. Som när vi spelade hockey när vi var små kunde vi ligga och slåss.

M: – Vi är både kravställare och det är lättare att säga till Simon och bli förbannad på honom än en annan som man inte har spelat lika mycket med.

Simon Nilsson lämnade Färjestaden för Warberg 2008 och Johansson försvann till Linköping två år senare. Nilsson vände hemåt 2012 efter två SM-finaler och inför säsongen 16/17 kom Johansson också hem.

S: – I början var det många år som vi fajtades för att hålla oss kvar och även året innan Kim och Mackan kom hem så var det kniven mot strupen i slutet av säsongen.

M: – Ja och hade det blivit division 1 där så vet man ju inte om vi hade kommit hem.

Men Kalmarsund visade tydligt att de ville satsa på att ett topplag i Sverige och blev i år tvåa i SSL.

S: – Vi har haft en bra grund med många spelare härifrån, så vi är ju inte bara ett köpelag som många tycker att vi är. Sen har vi träffat rätt i värvningarna. Det har ju inte varit de störst namnen utan killar som varit utvecklingsbara och har tagit stora kliv.

M: – Och även utanför planen har FBC tagit stora kliv och det har ju gjort att hela processen har flutit på kanske snabbare än tanken var. Det känner ju vi spelare också att om det satsas utanför planen och vi får rätt förutsättningar så är det lättare att prestera på planen.

Trots att FBC slutade tvåa i serien så är det ett lag med väldigt lite slutspelsrutin. Det är Simon, Marcus, Kim Nilsson och Kevin Björkström som varit med i ett SM-slutspel förut.

M: – Vi är ju gubbarna i laget och ska ju bidra med trygghet och lugn. När det står och väger tror jag absolut att rutinen spelar in. Att kunna vara ödmjuk och inte sväva iväg även om det går bra de två första matcherna till exempel.

Nu väntar föreningens första slutspel någonsin och för motståndet står Linköping. Ett lag som passar FBC bra menar Nilsson och Johansson.

S: – Vi fick en fullträff senast och de hade väl en formsvacka. Men jag tror att det kommer bli en helt annan match på torsdag.

M: – Statistiskt sett har det gått bra mot Linköping och det känns som att de passar oss bra och att vi har ett övertag mot dem.

M: – Men samtidigt kan det svänga så mycket i ett slutspel. Du kan vara fantastisk bra i match ett och i match två blir det en käftsmäll.

Hur känns det att sluta med innebandyn efter så många år?

S: – Det kommer bli ett helt annat liv, man har ju levt med det hela livet. Men det känns skönt att ha tagit beslutet och än har jag inte ångrat mig.

M: – Jag bestämde tidigare och har hunnit tänka rätt så mycket på det. Det ska bli skönt att kunna fokusera på lite andra saker i livet när man har familj och vi håller på bygger ett hus just nu. Det är mycket man offrar för att spela på den här nivån. Men man kommer ju sakna allt runt innebandyn.

Men det kommer inte bli så att dem inte kommer träffas mer efter karriärerna. De bor båda i Färjestaden, till och med väldigt nära varandra.

– Vi bor faktiskt grannar nu. När vi bygger vårt hus bor vi hemma hos mina föräldrar som bor granne med Simon, säger Marcus.

– Ja vi får väl se om vi kan klippa navelsträngen någon gång, skrattar Simon.