Det är mer än tre år sedan det beslutades att Gårdby skulle få en konstgräsplan. I slutet av november 2017 spikade kommunfullmäktige en delsumma på fem miljoner kronor för projektet i 2018 års budget. Men flera miljoner måste in i bidrag innan byggnationen väster om Gårdby skola kan sätta igång. Så vad är egentligen statusen nu?

Per-Olov Johanson är egenföretagare och bor i Gårdby. Sedan början av året har han konsulterat för kommunen i frågan.

– Det har varit lite som att börja om från början. Det har varit mycket tyckande och tro, men inte så mycket dokumentation innan. När det dragit ut på tiden nu så vill jag gärna förvissa mig om att allt stämmer innan vi ansöker.

Summa summarum så utgår Per-Olov Johanson från att cirka tio miljoner behövs för en komplett anläggning. I en fulländad visionen ingår även fyra nya omklädningsrum och ett domarrum, som i så fall byggs vid den södra gaveln på Gårdby sporthall.

Den förväntade kostnaden innebär att ungefär hälften av projektet behöver finansieras externt. Fyra möjliga bidragsgivare har identifierats; Vinnova (verket för innovationssystem), Boverket, Landsbygdsprogrammet och Arvsfonden. Störst förhoppning finns på Arvsfonden. Där ligger maxbeloppet för ett bidrag på fyra miljoner.

– Jag ser det såhär: Det är skattebetalarnas pengar och vi måste vara noga när vi gör det här. Vi måste ha bra förslagshandlingar som följer med i ansökan. Den ska vara så noga och väl gjord så att den kan användas i skarpt läge sedan, så att vi inte behöver börja om igen.

I nuläget är det tre saker som är och har varit aktuella innan ansökningarna kan skickas in, enligt Per-Olov Johanson. Den första är att länsstyrelsen nyligen lämnat besked om att det inte finns fornminnen där planen planeras att anläggas. Den andra är att säkerställa markprover. När det är gjort, godkänt och klart så kommer en entreprenör att skriva en förslagshandling om vad byggnationen kan kosta.

– Området lutar nedåt, åt väster, och vi måste veta att det finns tillräckligt med massor för att fylla tillbaka och kunna fylla planen – och ändå ha kontroll över dag- och grundvatten. I våras så stod det vatten ända upp till Gunnebo-stängslet här. Vi har sett i rapporter att markprover har gjorts, men vi har ingen dokumentation. Det tycker jag man bör ha, man måste vara noga. Så nästa steg är att vi ska gräva några provgropar.

Finns det någon tidsplan?

– Jag vet inte vilka handläggningstider de har på de här fyra ställena. Men vi måste ha någon form av besked under första kvartalet 2019. Det är vad jag känner i alla fall.

Sent i våras hölls ett möte där Gårdby skola slutligen hoppade på konstgräståget. Alla sägs nu ha en samsyn på frågan och skolans verksamhetsplan för konstgräset är en av grunderna i den ansökan som ska skickas iväg. I den sista dokumentationen som nu samlas in finns också en avsiktsförklaring från de nuvarande markägarna.

Vad är det senaste i dialogen med föreningarna gällande skötseln?

– De har gjort en verksamhetsplan över hur de tänker använda planen. Det är SSG, Hulterstad och RM det handlar om. Nu vet jag inte hur lång tid det tar att vara vaktmästare och sköta planen, men om vi säger att det tar en halvtid eller mindre – och den delen finansieras av kommunen – så tror vi att de kan hjälpa till att fixa det där. Föreningarna kan ju inte fakturera hyror och sånt, utan det måste fungera precis som med sporthallar, att det går via kommunen.

Förrförra veckan medverkade Per-Olov Johanson på en kunskapsdag om konstgräs uppe i Stockholm, som anordnades av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Där fick han vetskap om fjärde generationens konstgräs – som helt saknar granulat.

– Då läggs det en dämpande matta och sedan konstgräs ovanpå, där det är en kombination av rakt gräs och krulligt gräs. Allt det hålls sedan på plats av vanlig sand. Det finns några planer i landet redan och det låter jätteintressant. Vi slipper mikroplatser, vi slipper granulat och vi slipper extra dagvattensystem. Det blir lättare att skotta snö också. Granulatet är ju även ett politiskt hinder.

När kan det finnas en konstgräsplan i Gårdby?

– Under 2019 måste det hända något, annars har vi misslyckats. Det kan ju bli att vi hamnar i det läget, med priser och så vidare, att det blir ett nej. Men då måste vi veta det också. Vi måste ha ett besked under det första halvåret av 2019, för att veta vilken väg som ska tas.

Per-Olov Johanson är även engagerad politiskt i Centerpartiet och var nia på partiets lista inför valet. Den kommande mandatperioden har partiet som bekant makten tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i Mörbylånga kommun.

– Är det så att vi hamnar två-tre miljoner back så får vi föra en politisk diskussion och se vad vi kan få till i budgetmedel. Till mig är det sagt att de fem miljonerna är flerårsmedel, men jag vet inte hur många år ”flera år” är. Det får vi förvissa oss om. Alla vet om att det går inte att skynda på det här eftersom tidigare handlingar inte varit så förberedda.

I tisdags kväll höll partiet sitt första medlemsmöte efter valet. Per-Olov Johanson har blivit nominerad till att bli ordförande i kultur och tillväxtnämnden. De nya nämnderna ska klubbas igenom på kommunfullmäktiges sammanträde i slutet av november och börjar i så fall gälla 1 januari 2019. Per-Olov Johansons nuvarande konsultavtal med Mörbylånga kommun går ut 31 december.

– Min utgångspunkt är att det avtalet inte kommer att förlängas i och med att man hamnar i en nämnd som beslutar saker. Det är alltid lite problematiskt i små kommuner med flera uppdrag och såna bitar, men jag tror det blir ett avslut. De demokratiska processerna ska säga sitt först.

– Jag har gjort en samlad bild över extern finansiering, rapporter och kostnadsunderlag. När det kommer till upphandling får nog andra ta över. Det är ett annat skede. Och får vi ingen extern finansiering så blir det en politisk fråga igen.