Uppifrån och ner
Det är så lätt att vi värderar varandra. Som om vi är olika viktiga där vi lever tillsammans. Vi kan förledas att tro att den som har den bästa yrkestiteln (vad det nu är) och den högsta lönen skulle vara förmer än den andra. Att rektorn på skolan är förmer än städerskan som ser till att alla lokaler är rena. Att överläkaren på sjukhuset är förmer än undersköterskan som träffar patienterna dagligen och ser till att de mår så bra de kan.
Det är så lätt oavsett om perspektivet är det som vi ibland kallar uppifrån och ner eller nerifrån och upp.
Men se på vedstapeln. Vad skulle hända om det allra minsta lilla vedträet tas bort från sin plats i traven. Allt skulle inte rasa på en gång, men ju fler små vedträ som tas bort, desto skörare blir stapeln och till slut faller alltsammans i en stor, oordnad hög.
Alla behövs. Du och jag, även om vi ibland kan känna oss både små, ynkliga och onödiga. Vi behövs på samma sätt som alla som känner sig stor och nödvändig behövs. Men alla skall vi också veta att ingen är förmer än någon annan. Och ingen är mindre värd. Vi har olika uppgifter i livet men ingen är onödig.
”””Du behöver inte bli någon du inte är för att bli bättre än du var.””Sidney Poitier, bahamansk-amerikansk bl a filmproducent, författare och diplomat.
Det är så lätt att dra förhastade slutsatser. I de stunderna får vi sakta ner, fundera ett varv till för att söka efter varje människas nödvändighet.
Livet är inte rättvist. Ibland hamnar vi i en situation där vi förminskas av vår omgivning och får oss att känna oss som det minsta lilla vedträet i den stora stapeln.
Men kom ihåg – alla behövs! Även de dagar som livet känns onödigt. Det finns alltid någon som behöver både dig och mig!
Jag vågar tro
De säger att det finns en dag
när tankarna
som tynger mig
som sätter skygglappar
för mina ögon
som får mig att tro
att jag inget är värd
att de här tankarna
en dag
inte längre ska hålla mig fången
Och jag vågar tro
att det är sant
Isak Wenerklang
