Öland tar kampen mot övergödningen – Första fosfordammen på plats

Mörbylånga kommun har tillsammans med två markägare nu anlagt vad som troligtvis är Ölands första fosfordamm. Det är i hörnet av två åkrar, längs Kleva bygata, som den nyanlagda dammen finns.

– Här kände vi att vi verkligen kunde göra någonting. Det fanns en bit mark som inte brukades, säger Karl-Johan Öhlin, projektledare för vattenvårdsåtgärder i Mörbylånga kommun.

Från Resmo går ett jordbruksdike som leder avrinnande vatten från landskapet västerut mot havet. Det är intill detta dike man kunnat göra en insats och skapat den drygt 2 000 kvadratmeter stora dammen som ska rena vattnet från näringsämnen - ämnen man inte vill ska rinna ut i den redan övergödda Östersjön.

– Vi tror att det här är Ölands första fosfordamm, vi har i alla fall inte hittat någon annan. Anledningen till att vi gör detta är för att vi vill behålla så mycket av näringsämnena på land som möjligt. Som alla känner till så finns det för mycket näringsämnen i Östersjön. Det här är ett sätt av många för att försöka minska övergödningen, säger Öhlin.

Ett effektivt sätt att motverka övergödning är att anlägga dammar eller våtmarker, där fosfor kan avskiljas, främst genom sedimentation, vilket innebär att partiklar sjunker till botten. Fosfor är ett av de främsta ämnena som bidrar till övergödningen av sjöar och vattendrag.

Vad har ni gjort här?

– Vi började med att ta bort buskageytan som inte användes till någonting. Här fanns även en liten, befintlig damm. Sedan har vi grävt bort all matjord och spridit ut det på åkermarkerna här intill.

– Här har tidigare varit ett problem med för mycket vatten på åkrarna, lantbrukarna har haft svårt att bruka marken på våren.

Mycket av vattnet som går i diket kommer nu att ledas in genom inloppsröret och vidare in i dammens djupaste punkt som är drygt 1,5 meter djupt och utgör 25 procent av dammens yta.

– Här ska lerpartiklar som är laddade med fosfor kunna sedimentera, det som inte sedimenterar går vidare i dammen.

Efter sedimentationsdelen kommer det sedan planteras en vegetationszon med våtmarksväxter, som verkar som ett filter.

– Vattnet leds sedan vidare till den ursprungliga dammen, som nu fungerar som en extra djuphåla. På så sätt har vi förbättrat förutsättningarna för djurlivet, och här trivs bland annat salamandrar och trollsländor.

Grävningsarbetet börjades i början av september och stod klart i slutet av samma månad.

Är du nöjd med resultatet?

– Ja, det känns väldigt bra. Och markägarna är nöjda. Sådana här projekt förutsätter att vi har en god relation till markägarna och samarbetet har fungerat väldigt bra.

Kommer man mäta inlopp- samt utloppsvattnet?

– Jag hoppas det. Det vore väldigt intressant att veta värdena på vattnet som går ut. Men det finns studier på detta som visar att det har god effekt.

Hur ofta gräver man ur dammen och var gör man sedan av dessa massor?

– Ungefär vart femte till tionde år brukar vara lagom. Detta hamnar sedan på åkrarna igen, fosfor är ju gödningsämne för växter så det blir ett kretslopp och gör nytta igen.

Vad har projektet kostat?

– Runt 350 000 kronor. Men jag trodde det skulle dra iväg mer med alla maskiner vi har haft på plats.

Har kommunen fler sådana här dammar på gång?

– Vi har ett liknande projekt på gång i närtid, inte så jättelångt härifrån.

Markägare Emil Petersson är mycket nöjd med resultatet.

– Den här ytan har vi inte kunnat använda tidigare. Nu bidrar den både till att rena vattnet och främja den biologiska mångfalden.

– Skötseln faller på mig, men som det ser ut nu finns det möjlighet att söka skötselbidrag. Jag är verkligen jättenöjd med resultatet, avslutar Petersson.