Siffrorna: Så påverkas skolan på din ort
Sedan 2017 har verksamhetsområde ”utbildning” en modell för resursfördelning, modellen heter Salsa (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser) och syftet är att säkerställa en likvärdig skola i hela kommunen. Det så kallade strukturbeloppet har sedan dess varit 5 procent och föreslogs under senaste kommunstyrelsemötet att höjas till 7,5 procent (se tabell nedan för hur grundskolornas siffror ser ut för varje skola). Syftet med modellen är att omfördela resurserna och förbättra förutsättningarna för de barn som har större utmaningar.
De nya procentsatserna för resursfördelningssystemet fick Moderaterna i Mörbylånga att reagera och Agneta Stjärnlöf (M) ser en kommande alarmerande situation för de skolor som efter en procenthöjning får mindre resurser.
– Flera friskolor får problem och det minskar även på de kommunala skolorna. Om vissa skolor har problem med sin budget eller att få sina pengarna att gå runt ska det inte tas från de andra skolorna. Utan då får man på något vis lösa det via budget och skjuta till mera pengar, säger Agneta Stjärnlöf (M) som reserverar sig mot förslaget som ska upp i nästa kommunfullmäktige.
Hon menar att effekten kan bli att friskolorna i kommunen får svårt att överleva och att det kan påverka undervisningen negativt för alla drabbade skolor.
Skansenskolan får enligt tabellen resurser på 471 055 kronor, detta motsvarar 80 procent av en heltidstjänst. Färjestadens skola däremot får 183 615 kronor mindre i budget, vilket motsvarar ett bortfall på 31 procent av en heltidstjänst. Likaså drabbas Gårdby, Torslunda och Glömminge och de privata skolorna.
Stjärnlöf menar att det kan få allvarliga konsekvenser för både friskolor och de kommunala skolorna.
– Några har redan aviserat att de har det väldigt tufft och ansträngt och det är svårt att få det att gå runt. Det är oroliga för att de inte ska kunna följa läroplanen. Vi får inte spara på skolan, det har varit mitt mantra. Likaså gör man på det här sättet och det är inte bra. Det skickar inte bra signaler vare sig till elever eller föräldrar.
Vidare skulle hon vilja se en sammanfattning på vad modellen har gett för effekt sedan den infördes 2017.
– På förrförra utbildningsnämndens möte bad jag skolchefen om en redogörelse för vart tidigare pengar hade gått till och vad de gett för resultat för barnen. Jag fick svaret att en sådan utvärdering var väldigt svår att göra, säger Agneta Stjärnlöf (M).
Ärendet kommer upp på nästa fullmäktige och just nu har Moderaterna spridit ett upprop genom sociala medier.
– Vi vill inte att de nya procentsatserna för resursfördelningssystemet går igenom, utan att vi behåller det som det var innan, avslutar Agneta Stjärnlöf.
Centerpartiet i Mörbylånga menar att detta upprop sprider oro på felaktiga grunder. De menar att moderaterna under förra mandatperioden beslutade om införandet av resursfördelningssystemet och att syftet är att flytta pengar till skolor som har sämre förutsättningar.
Att Färjestaden, Gårdby, Torslunda och Glömminge skola samt de privata skolorna kan tappa 10-30 procent av en heltidstjänst är enligt centerpartiet den verklighet som råder.
– Det är inte optimalt, men det är de förutsättningar vi har, i likhet med så många landsbygdskommuner runt om i landet. Ekonomin är en stor utmaning, skriver de i en insändare till tidningen.
Strukturbelopp är det belopp som tilldelas enheten utifrån dess socioekonomiska struktur. De faktorer som kommer att användas är föräldrarnas utbildningsbakgrund, andelen nyanlända barn/elever samt andel pojkar. Statistiken från SCB tas fram två gånger per år och gäller för efterföljande termin.