Fördelningen av pengar till skolorna röstades ner

Efter skolchef David Idermarks presentation om hur resursfördelningsmodellen ser ut startade debatten från de olika ledamöterna.

Majoriteten vill revidera resursfördelningsmodellen från 5 procent som den är idag, till 7,5 procent. Syftet är att fördela resurser till de skolor som har ett större behov. Det är Skolverket som beslutar vilka faktorer som styr det så kallade strukturbeloppet. Det avgörs av elevers föräldrars genomsnittliga utbildningsnivå, antal nyinvandrade elever samt hur stor andel av eleverna som är pojkar.

– Faktorer som påverkar hur man lyckas i skolan, säger David Idermark.

Det nya förslaget skulle innebära att Färjestaden, Gårdby, Torslunda och Glömminge skola samt friskolorna i kommunen skulle få mindre resurser, Skansenskolan och Alunskolan skulle få mer.

– Förvaltningen konstaterar att resursfördelningsmodellen fungerar bra men att den inte kunnat utvärderas på strukturbeloppet, dels för att den är så liten och dels för att det inom förskola har använts så kort tid, säger kommunalrådet Matilda Wärenfalk (S).

Hon menar att förändringen skulle handla om en väldigt liten del av den totala skolpengen och framhöll varför skolpengen bör fördelas utifrån socioekonomiska faktorer.

– Alla barn och unga ska kunna utvecklas och skaffa en utbildning oavsett exempelvis föräldrarnas ekonomi eller utbildning. Är det då inte rättvist om alla barn genererar samma summa? Mitt svar är nej. För alla barn har inte samma förutsättningar, för mig är inte lika detsamma som rättvisa, säger Matilda Wärenfalk, som menar att resurserna ska omfördelas där behovet finns.

Oppositionsrådet Henrik Yngvesson bidrog med sin syn på ärendet.

– Det vi nu har framför oss är ett förslag till justering i själva procentsatserna i resursfördelningen. Under ärendets gång har vi vid ett flertal tillfällen frågat, varför gör vi justeringen? Vad är det som ligger till grund för justeringen, de svaren har uteblivit, säger Henrik Yngvesson och efterlyste mer fakta på bordet vilket resulterade i att han yrkade på återremiss.

– Motivet till återremiss är att ärendet kompletteras med grundlig utredning av hur fördelning av medlen har kommit skolor och förskolor till del som lett till avsedd effekt i stärkt undervisningsstöd och höjda meritvärden.

L, MP, KD och SD biföll Moderaternas yrkan.

Minoritetsåterremiss blir det när minst en tredjedel av de närvarande fullmäktigeledamöterna begär det och så blev det i detta fall. Ärendet faller alltså tillbaka på kommunstyrelsens bord för vidare utredning.