Extremt ansträngt läge för bönderna i torkan: ”Det tär på ork och psyke”

Extremtorkan 2018 gav i maj, juni och juli enbart 23,1 millimeters nederbörd sammanlagt. I år har samma månader givit oss 77,4 millimeter.

77,4 millimeters nederbörd är verkligen inget att hurra över. Ölands snittnederbörd (mätt i Störlinge) på ett år brukar ligga runt 500 millimeter, och kollar man tillbaka på 2013 där årsnederbörden hamnade på 498,9 millimeter kom det totalt 188,5 millimeter under maj, juni och juli.

Trots något bättre nederbördssiffror än 2018 är (och som det ser ut just nu: förblir) 2022 ytterligare ett år av torka.

– Det är helt klart påfrestande. Det här var det sista man önskade sig, säger Roger Gustafsson, ordförande för LRF Sydost.

– Det har varit torka i mer eller mindre stor omfattning sedan 2018 och där till det här extrema kostnadsläget som råder. Det sista man behövde var torka i år igen, fortsätter han.

Konsekvenserna efter 5 års torka är stora och svårhanterliga för lantbrukarna. Återväxten på betesmarkerna är fortfarande svag, vilket gör att fodret måste köpas in utifrån. Här läggs även det världsekonomiska läget in i böndernas problematik, och kostnaden blir ännu högre.

– Skillnaden från 2018 är att i år bör det finnas foder att få tag på. Men i och med världskostnadsläget blir det fortfarande väldigt dyrt. Så kostnadsmässigt kan man nog jämföra det med 2018 ändå, och det är ju tärande på ekonomin när det redan är ansträngt sedan innan, säger Roger Gustafsson.

Hur länge klarar man av att driva lantbruk om den här torkan fortsätter att hålla i sig kommande år?

– Det tär på ork och psyke. Jag kan såklart inte svara för varje enskild individ men man måste ha ett ork att ha drivet och orka lyfta blicken, men det är tufft. Hur länge som helst går det inte, men än så länge är det väl ändå någon slags inre motivation som gör att man orkar fortsätta hoppas på regn.

– Man har genom generationerna i mångt och mycket anpassat sig efter lokala omständigheter och förutsättningar. Enskilda torrår har vi alltid haft med oss, men just det här när det blir så konsekvent med flera år på raken, det är en helt annan sak för då får du aldrig chansen att hämta andan.

Torkan 2018 var nationell och hela landet stod i kris. På Öland har dock torkan hållit i sig år efter år. I år är torkan mer lokal, och de sydöstra regionerna är de som drabbats absolut hårdast.

Norra delen av Öland och motsvarande fastlandshöjd är absolut värst drabbat menar Roger.

Under torsdagsförmiddagen hölls en avstämning med Länsstyrelsen, och det rådande läget hur situationen ser ut i länet kommer att lyftas upp till regeringsnivå för vidare dialog.

Vad behövs för att rädda situationen?

– Dels en radikal förändring på temperaturen och rejäla rotblötor med ett ordentligt regn över ett dygns tid, och sen lika mycket igen inom en vecka ungefär. De första millimeterna behövs bara för att skaka liv i marken. Sen behövs det lika mycket igen för att få det att börja växa. Det vill till rätt mycket för att få igång det igen.