Resan till norra Öland stannade till vid kustvägen söder om Byrum där gänget tältade ovanpå de två jeeparna. Isak Johansson beskriver att det endast blev några få timmars sömn och att det var en pirrig känsla att sova mellan Ebba och Linnea.

– Tanken slog en lite när man låg där bredvid två tjejer att man vill sträcka sig efter någon hand eller kanske stryka någon på ryggen. Men samtidigt kändes det väldigt förbjudet.

På morgonen tar Isak och Ebba ett dopp i havet, samtidigt som Linnea uttrycker att dejting-situationen är jobbigare än hon väntat sig.

– Man analyserar varenda liten detalj. Vad han säger till andra och vad han säger till mig, säger Linnea och beskriver att hon inte känner igen sig själv.

Efter att hon och Isak talat ut mår hon bättre.

Under den idylliska stunden vid stranden och med utsikt över Blå Jungfrun ringer plötsligt Linda Lindorff och meddelar att hon är på väg till Öland.

– Det kändes som en kalldusch, jag trodde vi skulle få mer tid idag, konstaterar Isak.

Med nervösa känslor beger de sig tillbaka till gården där det är dags för val.

– Ni har väl inte blivit värsta kompisgänget bara och glömt bort det här med romantiken? undrar Lindorff och efterlyser mer dejter och närhet.

Linnea Nord, som trodde att hon skulle få åka hem, blev först inbjuden. Därefter Ebba Andersson och Sara Nilsson.

– Jag hade gärna stannat, men det känns ändå helt rimligt att jag åker hem, säger Sara Klaveness.

***

Hej Isak, du har ju nyligen fyllt 31, grattis! Fick du någon romantisk frukost på sängen?

– Tack! Haha, nej det blev det vanliga, gröt i micron.

I veckans program hade du övernattning med två tjejer på ett jeeptak, hur gick tankarna egentligen den här natten?

– Tankarna handlade mest om att ligga still och fokusera på att sova. Och inte lämna utrymme för några tankar eller tvivel bland tjejerna som skulle påverka framtiden.

Hänger det möjligtvis en kyss i luften, eller är ni lite mer som ett kompisgäng så här långt?

– Det måste kännas rätt för det ska bli en kyss. Inget jag gör bara för att, utan det ska vara speciellt. Så vem vet det kanske hänger i luften.

Sara K fick lämna gården, var det mer en känsla av vänskapsrelation där?

– Ja det kändes som det, vi hade väldigt roligt ihop. Men saknade det där pirret eller det där extra för att bygga vidare på något.