B-betyg till Borgholm

BORGHOLM

Borgholm får betyget B när analystidningen Kommunexperten granskar de kommunala finanserna.

– Borgholm - inte bra och inte heller dålig, skriver tidningen och placerar Mörbylånga kommun i C-kategorin.

Men är Borgholm offer för yttre omständigheter? Och går det att sparka 280 personer?

I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. På agendan finns bland annat kommunskulden, den finansiella hälsan, de finansiella riskerna, de finansiella möjligheterna och ledningsförmågan.

Ur denna skärseld kommer Borgholm med betyget B, ett i sammanhanget hyfsat omdöme då skalan neråt omfattar C eller än värre, ett D och skamvrån.

I D hittas usla ekonomier som Robertfors, Pajala och Hagfors medan ”vi-som är-något-bättre-än-bottenskrapet”, C-kommunerna, bland annat har Mörbylånga, Avesta, Nybro och Solna på listan.

– Helt klart har vi lyft oss från perioder då Borgholm alltid låg längst ner på alla möjliga listor. En värdemätare är att Borgholm nu är medlem av Kommuninvest vilket var en omöjlighet tidigare, säger kommunchefen Lars H Frick.

– Samtidigt är vi fortfarande i ekonomiskt trångmål, men det är vi inte ensamma om.

MYT

Bilden av Borgholm är inte heller helt smickrande. Tvärtom ser Kommunexperten en investeringsglad självömkande kommun med alldeles för många anställda.

– Man ser sig som ett offer för omständigheterna och vara tungt beroende av systemet för ekonomisk utjämning mellan kommunerna, hävdar Kommunexperten.

– Analysen visar att det finns egna möjligheter till bättre och effektivare administration än vad man tar vara på. Är det bidragsandan som skymmer sikten? Är det en bra ursäkt till passivitet, frågar analysgruppen.

Kommunchefen Lars H Frick slår bort offer-påståendet.

– Det där är en historisk myt som lever kvar, säger han, möjligen med den söndertjatade djurgårdsinrättningen (1569 - 1804), alla orättvisors urmoder, i åtanke.

– Borgholm är en medelkommun, inte i topp och inte sämst, fortsätter han.

SPARKA 280

Kommunexperten anser vidare att de överskott Borgholm trots allt gnetat ihop under några år är för små.

Dessutom sparas det för lite.

Direkt vågade förslag hittas i textavsnittet om behovet av att pressa kostnader. Enligt Kommunexperten kan äldreomsorgen bantas med 30 miljoner kronor medan 25 miljoner går att spara på skolan, allt genom att sparka mängder av personal.

– Det råder en övertalighet på 280 personer, påstår granskningen.

DYRARE

Vidare finns utrymme för höjda avgifter.

– När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 10 miljoner inom två till fyra år.

Dyrare att leva, 280 sparkas, ramaskri inom äldreomsorgen och skolan - låter inte som någon vidare kommun att leva i om Kommunexperten får bestämma?

– Nej, nej, det där vet jag inte var de fått ifrån, jag håller inte alls med. Här måste man utgå från verksamhetsbehov och förutsättningar och inte slänga ur sig siffror på det sättet, säger Lars H Frick.