Mat en samvetsfråga
Rannsaka dig själv en gång. Hur schysst käk stoppade du i dig den senaste veckan egentligen?
Själv kan jag avslöja en mycket varierad meny. En dag på jobbet i veckan som gick innehöll dagens lunch två kycklingben i och för sig nygrillade, tillsammans med en halvtråkig fet potatissallad inköpt på extrapris.
Fredagen innebar en enorm variation. Från lunchens 8 kronors påsbuljong till gourmetmat på kvällen : Lunchen bestod av två muggar Varma Koppen inköpta för tolv kronor för tre påsar. Gott enkelt och föga energirikt, ja faktiskt smakade det gott tack vare en thailändsk touche.
Kvällen blev en höjdare då en vän kom förbi med nyinköpta lammkotletter från Konsum som avnjöts med mycket vitlök, klyftpotatis och wokad broccoli. Mums.
Journalisterna och pensionärerna Gun och Bertil Nilsson gav sig i lag med en kritiserad mat för äldre. Vi har läst om matuppror och undermålig mat i konkurrenttidning men här på redaktionen var temat helt obekant. Inte en läsare har hört av sig med kritik, inte en insändare, ingen pågående äkta debatt från närmast berörda så långt ögat når.
Klart att mat engagerar, det har den alltid gjort. Klart att skolelever gnäller på maten, de har de alltid gjort. Vi kan alla gnälla emellanåt.
Klart att maten ska vara äkta, gjord från grunden och ekologiskt odlad i största möjligaste mån. Men hur många är det som privat kör 100 procent ekologiskt odlad, eller framtagen mat när prislappen ibland gör skillnaden?
Betyget för den äldremat som serveras i Borgholms kommun blev godkänt. Matuppror eller inte. Den smakade gott i verkligheten. Det kallas för grävande journalistik. Gun och Bertil Nilsson gräver där de bor i Åstad. Läs mer om detta i dagens tidning.
CITAT: Det gäller att skilja på den verkliga verkligheten och på mediaverkligheten, har doktorn i statsvetenskap och Ölandsbladets krönikör Stig-Björn Ljunggren en gång myntat som journalistiskt uttryck. Ölandsbladet villa vara en tidning som lever i den verkliga verkligheten där alla andra finns.
