Öland i tiden
Alla skyller på alla och många blandar ihop mycket när det gäller den så kallade ötabhärvan.
På förekomna anledningar måste jag klargöra att Ölands Skördefest inte haft något samröre med varken Ölands Turist AB:s (Ötabs) lednings sätt att leda Ölands Turist AB i konkurs, ötabhärvan överhuvudtaget eller alla falska fakturor. Ölands Skördefest är fristående och har i alla år haft allt i korrekt ordning, granskade som vi i alla år varit av en lång rad revisorer i flera led. (Även skatterevisionen både via Skatteverket och Öhrlings, som ledningen för Ötab och politikerna försökte stjälpa Skördefesten med kammade noll, se min vitbok 2 januari 2009).
År 2008 stod jag upp offentligt vid fullmäktige i Mörbylånga kommun och ådagalade hur illa det var ställt med vanstyret från ötabledningen. Givetvis upplevdes det som ytterst obekvämt att någon ställde sig upp och sa sanningen och dessutom med verifierade exempel. För att rikta bort strålkastaren från detta avslöjande hjälpte Barometern ötabledningen med att skapa ett osannolikt drev mot Ölands Skördefest. Även vissa högst ansvariga politiker hjälpte Barometern att skapa lögner om Ölands mest lyckade näringslivsprojekt. Hösten och vintern 2008 rådde nyhetstorka och Barometern hade heller inga alghot kring Öland att skriva om. Så de lögnpaketen var ju välkomna leveranser till den tidningen.
Nå, vem bär då skulden för att Öland drabbats så svårt i ötabhärvan?
Givetvis är det ju förövarna i ötabledningen själva med ett stort antal falska och tvivelaktiga fakturor (varav bara en togs upp i rättegång) och ett makalöst pengautflöde till konsulter och privata fickor. Men det är också de ur det öländska näringslivet som la större summor pengar till det pengaläckande Ötab totalt i blindo. Detta förlängde ju både skadan och lidandet och sköt konkursen framför sig. Kanske är de största bovarna i dramat de högst ansvariga politiker och tjänstemän som lät allt detta ske. Man höll kejsaren och hans hov om ryggen och berömde de obefintliga, vackra kläder som den nakne kejsaren inte hade på sig.
Nå, fanns det då någon räddning i hela denna vansinnigt smutsiga story?
Ja där fanns ådagaläggaren/whistleblowern av faran; fröken Wilks. Dessutom ett stort antal ölänningar som insåg vad som hände, men som inte tillräckligt offentligt lät sina röster höras för de var rädda för repressalier från rövarna. I god tid innan allt skulle rasa redovisade jag för högst ansvariga politiker och tjänstemän om hur illa och farligt läget var. En och en i enrum, lugnt och sakligt. Och redovisade vad som kunde göras för att rädda Öland undan raset. Men ingen, säger ingen, tog sitt ansvar. Man bara flackade med blicken och sopade under mattan i fullfjädrad strutsmentalitet.
Öland gick därmed med full, amoklöpande maskin rätt i väggen.
När man skyller på att näringslivet inte ställde upp tillräckligt, så var de näringsidkare som inte hällde in pengar i Ötab ju de mest intelligenta! De insåg ju att det var bortkastat att hälla in pengar i ötabledningens egna fickor och till dyra, onödiga stureplanskonsulter. (På Öland finns det stor kompetens!)
Nu ska vi bara se framåt! löd sen det påklistrade budskapet med ett snett leende. Men det går aldrig att segla framåt med så många lik i lasten.
Det vore klädsamt om ansvariga politiker bad Öland och Ölands Skördefest om ursäkt för sitt beteende och de skador man orsakat.
Jag är inte ute efter att hänga fler ohängda personer, snara de redan hängda än mer utan snarare att snara av felaktigt hängda personer.
Ska Öland ha en ärlig chans att stå starkt måste ansvariga politiker be om förlåtelse, erkänna sina felsteg och släppa på sina tunga belastningar av prestige där man hållit Ötabs taskspelare om ryggen och motiverat det med att en vanlig hemsida med bokningsfunktion varit nåt stort. Hur ska skattebetalarna/väljarna här annars få annat än politikerförakt? Hur ska Öland annars kunna tro att det NU plötsligt ska gå framåt, med samma politiker som man förlorat tillit till? Och hur ska ölänningarna tro på att Öland nu plötsligt är ett Öland i tiden?
Anne Wilks
