Christer fortsätter drömma

[e1u4060p]

Christer Delding gav upp sitt liv i Stockholm efter att under många år ha suttit i bilköer och jobbat inom datavärlden. Han flyttade till Alby på Öland för att göra något helt annat. Det ledde till att han gick en kurs på Hagelstad Gårdsmejeri på norra Öland för att därefter starta Meléngårdens Köksmejeri, det som i dag heter Ölands Köksmejeri.

– Jag kom till kursen utan att ha någon som helst bakgrundskunskap vilket alla de andra hade. Det var en vecka med både teori och praktik.

I dag har Christer sitt mejeri i det gamla bageriet i Alby lanthandel. Det var som gjort för osttillverkning med kaklad tillverkninglokal, arbetsbänkar och kylutrymmen. Och tillverkningen har utvecklats stort under de tre åren. Från att ha startat med salladsost och färskost gör Christer både dessertost, mögelost, hårdost och halloumi.

Den egna favoriten är Ädel Alvar, en mjuk blåmögelost. Det är också en av de ostar som fick en fin utmärkelse på Ostfestivalen i Stockholm helt nyligen. Två av Christers ostar fanns med i skaran av 24 ostar som fick brons- och silverutmärkelser efter att ha testats av en stor och smakkunnig jury från flera olika länder.

Ostarna från Ölands Köksmejeri kan inte bli mer närtillverkade. Den större delen av mjölken kommer från gården på andra sidan vägen. Från kor som sommartid betar på Alvaret.

– Det går åt mycket mjölk, bara 10-15 procent blir ost, resten finns kvar som vassle.

Christer Delding berättar att han hela tiden experimenterar för att få fram bra ostar och att en av de belönade ostarna, Carla, kom till av en ren slump.

– Jag hade för mycket ostmassa i grytan när jag skulle göra halloumi så jag öste upp en del i några ostformar och ställde undan dem. Jag lät dem stå och glömde egentligen bort dem tills en dag när alla andra ostar var slut. Då upptäckte jag att det hade blivit en riktigt bra produkt, det också.

I dag jobbar Christer själv i mejeriet där det finns en stor gryta där han värmer mjölken innan han tillsätter mjölksyra och löpe. Men efterfrågan är stor och han har nått taket för vad som är möjligt att göra på egen hand.

– Det är frustrerande att inte kunna tillverka så mycket som efterfrågas. Framförallt under juli och skördefesten går det åt mer än jag kan leverera. Förra året tillverkade jag 1,8 ton men det räcker egentligen inte.

Förutom egen försäljning i Blå Porten, som ligger granne med mejeriet, säljs osten till flera olika restauranger på Öland och till butiker på Öland och på fastlandet.

Det började med en dröm om att göra något annat i livet. Vad drömmer du om i dag?

– Någon form av utveckling tror jag att det blir, kanske kan vi vara två som jobbar. Jag får se framöver. Men en sak vet jag bestämt, jag ger aldrig upp det här.