Magnus Jansson: Magnus Jansson: ”Tommy Svensson borde vara stolt över FBC:s VM 94-approach”

– Jag började prata om den mentala biten med killarna. Att nu måste vi lära oss tanken att vi kan gå väldigt långt i den här turneringen, vi kan till och med spela en VM-final. Det lät nästan lite skrattretande när man sa det första gången, va, så det tar tid att vänja sig. Och det började vi tidigt med, och sedan upprepade vi det gång på gång. När vi startade VM sedan så tror jag att allihopa faktiskt trodde att vi skulle kunna göra något riktigt bra, säger Svensson i den där 1,5 timme långa SVT-klenoden.

Byt ut VM-final mot SM-final, svenska fotbollslandslaget mot FBC Kalmarsund.

Kvar är samma mentala process som genomsyrat tonläget de senaste åren.

Medvetet eller inte låter jag vara osagt, kanske är det bara en positiv effekt av att knyta till sig ambitiösa spelare på resan, men oavsett nyförvärv eller kontraktsförlängningar – det har knappt skickats ut ett enda pressmeddelande där inte ”SM-guld” har nämnts.

Jag själv hajar inte ens till längre när någon tar målsättningsorden i mun.

Det har blivit något av en snöbollseffekt. Spelarna har vant sig vid tanken. Alla tror verkligen stenhårt på det här.

Semifinalämnet hann bara komma upp på samtalsbordet innan Kalle Bending, efter den femte kvartsfinalen, snabbt utbrast ”vi ska till final”. Jag gav FBC-målvakten någon extra sekund för att han kanske skulle lägga till ”men det blir såklart tufft i semifinalen”, eller ”allting kan hända”.

Någon sådan stötdämpande klyscha kom aldrig.

******

”Färd norrut, hemåt för Linköping och ett enda samtalsämne… (konstpaus) publiken”.

”Är det inte Johansson igen? Och han rullar in sin femte poäng tamejsjutton”.

”Haglund och Lindström, visst känner de varandra”.

”FBC Kalmarsund. Ung. Orutinerad. Och inte nervös”.

******

Publikbråket. Marcus Johanssons suddenavgörande och totalshow. Glödheta Kevin Haglund. Det blev en kvartsfinalserie som håller för en större historia.

Från och med den här veckan är det upp till spelarna att fortsätta skriva den.

FBC hade pressen utifrån på sig inför kvartsfinalen, men den enda gången som slutspelsovanan märktes var när nationalsången skulle rulla igång inför den första kvartsfinalen. En del av den uppradade truppen blickade mot storbildsskärmen i Kifab Arena, den andra stod vänd mot ena läktaren. Det såg lite komiskt ut.

När väl matchserien var igång visade laget en sista gång att man är på riktigt, redan nu, om det fortfarande var någon som tvivlade.

******

”Mando Diao och Falun – de dalska enheterna hade en sak gemensamt. De började se gamla ut”.

******

Är FBC favorit? Eller är det Falun som ska känna pressen?

Eller utesluter det ena inte det andra?

Ja, vem vet det egentligen. Nu har även coronan skickat en Kim Nilsson-påminnelse och visat att den här semifinalen kan bli ännu mer oberäknelig om det vill sig illa. På förhand är det en semifinalserie som har alla ingredienser för att bli en alldeles fantastisk, jämn och sprakande flerstegsraket.

Efter rätt olika säsongsresor, dessutom.

Superrutinerade Falun – som varit i den här ”inför semifinal-sitsen” i elva (!) raka säsonger – har med all tydlighet visat att man fortfarande besitter en av Sveriges bästa trupper. Flera spelare håller absolut världsklass och har den speciella bäst när det gäller-egenskapen.

Men... jag tycker att de som lag har känts…trötta den här säsongen.

Mätta, är kanske ett annat ord att använda.

Framförallt defensivt har giganten varit mindre gigantisk.

Kalmarsund i sin tur – som i princip haft vinden i ryggen hela säsongen, ja de senaste tre åren, om man så vill – kommer in med en helt annan, högre nykomlingsfart på slutspelsrälsen. Och samma hastighet lär man vilja ha i den här matchserien.

FBC gjorde 15 baljor på Falun i de två målrika och jämna grundseriebataljerna. Föreningen uppe i Dalarna har sannolikt en ruggig respekt för motståndet om det blir en sådan fartfylld matchbild igen.

*****

”Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst”.

*****

Med örat mot den öländska marken vet jag att det finns åsikter som menar att Kalmarsund är på väg att gå vilse i sin jakt mot den absoluta toppen. Att man offrat/offrar andra aspekter för bryskt.

Men det är en diskussion för ett annat tillfälle än just de här veckorna.

Den 7 april 2018 jobbade Johan Wittberg och William Larsson fram förlängningsmålet och SSL-biljetten uppe i Salem.

Den 6 april 2021 ska samma klubb spela första matchen i en helt oviss semifinalserie mot Falun. I potten: SM-final och en chans att få slåss om det där guldet över 60 minuter.

Många har trott/vetat att den här tiden skulle komma, men så här pass snabbt?

Det kan knappt Per Viberg själv ha hoppats på.

Tre år senare är framtiden här – redan nu.

*****

Till sist.

Får jag önska en sak inför de här matcherna så handlar det om domarna.

Låt det här bli en matchserie utan massa gnäll och debatt om domslut som en av huvudingredienserna. Helsingborg menade att Falun (och i större perspektiv även Storvreta) fick massa beslut med sig i kvartsfinalen tack vare sin stormaktsposition.

Jag är rätt trött på det förlorarsnacket.

Om så skulle vara fallet, knyt näven och se till att slå dem ändå. Den sitsen, om det nu finns någon sådan, har alla möjlighet att jobba sig upp på.

Framgång föder vissa fördelar. Så kommer det ofta att vara.

Det är något av en upplevelse att sitta nere vid sargen i Kifab Arena och höra alla klagomål och glåpord som haglar från publiken (a.k.a. restauranggästerna) så fort det blir ett tveksamt domslut. Reaktioner är en sak, men den femte kvartsfinalen mot Linköping var något helt annat. Det var ett övertramp, och inte snyggt alls, enligt mig.

Orden blir ännu tydligare i en hall som i övrigt till stora delar gapar tom.

FBC Kalmarsund är på väg att skämma ut sig ur den domaraspekten.

Det omöjliga semifinaltipset då?

Ska vi säga att det slutar… 4-3 i matcher.

Ja, det gör vi.