Ledare: ”Vår historia måste vara mer värd än en företagsbot!”
För det räcker med ett snabbt journalistiskt grävarbete för att konstatera att felaktiga grävarbeten som utförd med grävskopor inte prioriteras när det ska statueras exempel på vad som får göras och inte får göras.
Det är inte okomplicerat att sätta grävskopan i marken på Öland, det har många lantbrukare fått erfara. För att överleva torkan måste dammar anläggas, men bara konsultarbeten för att eventuellt få godkänt till dammbygge kan gå på flera hundra tusen. Företagsboten, om/när dammen upptäcks, är en betydligt billigare peng.
Då handlar det ändå om något som kan kallas för överlevnad för lantbrukaren. Lantbrukaren kan oftast också sin mark och vet att inte förstöra sina förfäders hus och gårdar.
Men ett grävföretag som arbetar på ackord för att dra ledningar? Omvägar är senvägar. Tid kostar pengar.
I Jokkmokk grävdes det 2015 till exempel rakt över den gamla marknadsplatsen. Vattenfall hade lagt ut grävarbete på entreprenad, men tillståndsfrågan missades. Likheterna med vad som nu hänt i Skäftekärr är slående. Brottet i Lappland beskrevs av museichef i Jokkmokk som det värsta fornminnesbrott han sett. Straffet två år senare? En företagsbot på ynka 50 000 kronor...
Självklart överklagade inte Vattenfall. Och så länge brott mot fornminnes- och naturvårdslagar inte leder till annat än en och annan företagsbot så fortsätter chansningarna.
Den som vill se omfattningen av vad det är som hänt och förstörts i Skäftekärrs gamla järnåldersby kan se filmen ”Kulturmiljölagen” på youtube, sammanställd av Sandby Borgs vänner.
”Det ska inte hända igen”, säger E.on som beställde grävarbetet av One Nordic. Grävarbetet har faktiskt inte ens stannat upp, för maskinerna har redan grävt sig igenom tio-talet järnåldersgårdar och domarring. Skadan redan skedd - mot nya grävmål.
Ett eventuellt åtal och ännu mer eventuellt någon företagsbot väntar tidigast till hösten 2021. Det som är förstört är förstört. 1 500 års historia, så var det med den!
