Thuressons superräddningar avgjorde när GAIF straffade RM: ”Ingen aning om vad jag gjorde”
GAIF-RM IF 1-1 (0-1) efter ordinarie tid (5-3 efter straffar).
Målet, RM: Sara Olsson.
Målet, GAIF: Alice Nilsson.
Det blev en riktig pangstart för RM i semifinalen mot GAIF. Det var Amanda Ohlsson som med sin känsliga vänsterfot hittade Sara Olsson i straffområdet som snyggt nickade in 1-0 via stolpen. Men det var absolut inte sista gången Ohlssons vänsterfot skulle vara farlig framåt.
I den första halvleken skapade i stort sett alla RM:s målchanser via kaptenens vänsterfot. Men GAIF redde ut stormen och kom in i matchen.
– Jag tycker vi hade övertaget delar av första, andra delar hade de övertaget. Sedan är det svårt med självinsikten, men så kändes det i alla fall. Det stod och vägde lite. Det var ju tufft när de fick ett så tidigt mål också, säger GAIF:s striker Karin Rosén.
I den andra halvleken hade GAIF det fortsatt svårt att skapa några riktigt heta målchanser. Men sista 20 minuterna kom en forcering.
– Det gör vi, tycker jag. En bra press.
I matchens absolut sista minut kom inbytta Alice Nilsson runt på sin vänsterkant, förbi sin försvarare och med ett ett fint avslut utjämnade hon semifinalen.
– Alice är ju så jävla skön där. Det var som David mot Goliat där men hon bara kör. Det var kul.
Förlängningen var länge inget som skulle gå till historien.
– Den var ju lite avslagen. Det hände inte jättemycket, de hade ju fler chanser, kändes det som.
Men i förlängningens sista minut hände något. Ett skott från runt 40 meter, stenhårt, strax under GAIF:s ribba kom från absolut ingenstans. Men då klev matchens absolut största hjälte fram, Jill Thuresson.
– Den räddningen gör jag inte om, kan jag säga. Jag har ingen aning om vad jag gjorde.
”Den räddningen gör jag inte om, kan jag säga. Jag har ingen aning om vad jag gjorde.”Jill Thuresson om hur hon räddade ett skott från 40 meter.
– De trodde jag också. Jag kollade länge på den innan den gick över. Ibland när man boxar den så, så kan den ju glida in.
Det var med vind i seglen som GAIF-keepern gick in i straffavgörandet. Där blev hon till slut hjälte när hon, helt matchavgörande räddade en av straffarna.
– Det var jävligt skönt. Men straffläggning är ju straffläggning.
Du har ju den rollen att kunna bli hjälte där, var det nervöst?
– Exakt. Nej, inte alls. Jag har ganska bra psyke tror jag. När det är match så är det match. Då stänger man av.
Med sin räddning gav hon Rosén chansen att avgöra hela tillställningen när hon klev fram och sköt GAIF:s femte straff.
– Man är ju gammal, kan inte bli så nervös. De hade ju gjort det så bra innan, så det hängde inte på mig. Jag hade ju bara chansen att avgöra, inte förstöra.
Straffen satt och GAIF gick till final.
Hur kändes det att trycka dit RM då?
– Det var jävligt gött, vi behövde detta. Det känns extra skönt när vi är där vi är.
