Utredning om…förbifart Kyrkbyn

– Konsulterna ska utreda de olika alternativen, med bland annat geoteknik och andra delar. Utredningen ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet, säger Bengt Johansson, mark- och exploateringschef på Mörbylånga kommun.

De två alternativen som utreds är de som fanns med under samrådsprocessen. Båda alternativen innebär att förbifarten går öster om kyrkbyn, med infart från landsvägen som fortsätter upp till väg 136.

Antingen kan vägen gå in där revyhuset tidigare har stått och därmed följa åkerlinjen på andra sidan bostäderna, sett från den nuvarande vägen. Det andra alternativet är att förlänga den lilla väg som i dag leder upp till Bårby.

– Sedan finns även två alternativ på hur vägen ska sträckas i öst-västlig riktning. Då är det frågan om den ska anslutas till Trollhättevägen, som i dag går förbi Guldfågeln. Det finns också grönytor norr om Trollhättevägen, som gör en ny väg är möjlig där, säger Bengt Johansson.

Under samrådsprocessen delades åsikterna tydligt i två läger, där de boende vill ha vägen som går längre ifrån byn medan lantbrukarna vill ligga nära bebyggelsen för att ha så mycket orörd åkermark som möjligt.

Vilka ord väger tyngst?

– Det vet vi inte än. Det här är en flera år lång process.

Fler alternativ kan tillkomma under utredningen, men oavsett vilket alternativ det blir så innebär förbifarten en stor kostnad för kommunen.

– Vi räknar med att det ska gå på mellan 10 och 15 miljoner kronor, och vi har inte speciellt bra ekonomi, säger Bengt Johansson.

Han och kommunens politiker försöker lobba för att Regionförbundet ska ta med förbifarten när den regionala infrastrukturplanen ska uppdateras under det här året.

– Om vägen kommer med där så tar Trafikverket över ansvaret medan kommunen är med och delfinansierar. Då kan en sådan här utredning vara en form av finansiering, säger Bengt Johansson.

Guldfågeln är beroende av att vägen står klar år 2021, eftersom företaget därefter skulle överskrida sitt miljötillstånd.

– Vägen är väsentlig för Guldfågelns utveckling.

Har kommunen den ekonomi som krävs om vägen inte kommer med i den regionala planen?

– Det är sådant vi inte vet. Men det finns olika sätt att lösa det ekonomiska även inom den regionala planen. Projektet fyr till fyr har till exempel skett genom förskottering, där kommunerna ligger ute med pengar och får tillbaka dem senare.