Nya hotet: ”Lite av scenariot vid vattenkrisen”

500 000 – 600 000 kubikmeter per gång, halva årsproduktionen i avsaltningsverket i Sandvik, ett ”upp- och nedvänt Globen” enligt Markus Wertwein Ros – den mängd råvatten Borgholm Energi (Beab) tvingats rata två infiltrationsperioder i rad på grund av för höga nitrathalter.

Mängden av vatten i täkten i Köpingsvik är därmed inte vad den kunde vara.

– Vi kan inte fylla på med vatten med för höga nitratvärden i vår täkt, då förstör vi täkten och allt grundvatten som finns i den, förklarar Tina Pile, VA-chef produktion på Borgholm Energi.

Enligt ett dokument till bolagets styrelse var halterna av nitrat fyra till tio gånger högre infiltrationsperioden 2019/2020 än motsvarande period 2017/2018.

Tina Pile och Markus Wertwein Ros kopplar den i längden förödande nitratförekomsten till två torrår i rad, att torkan ska ha lett till att den odlade grönskan inte haft förmågan att ta upp det nitrat som tillförts markerna via gödsling.

– Om utvecklingen går mot mer frekventa torrår kan vi på lång sikt få problem med vår vattenförsörjning, säger Markus Wertwein Ros och drar paralleller till nödläget 2015.

– Lite av scenariot under vattenkrisen, det är inte kniven på strupen som det var då, men om det fortsätter minskar vår vattenbudget.

Ekvationen att ni efter avsaltningsverket klarar åtta-nio torrår på rad håller inte längre?

– Nej, kan vi inte infiltrera överhuvudtaget blir det problem, då får vi mindre dricksvatten, svarar Tina Pile.

– Vid ingen infiltration klarar vi fyra torrår, sedan är det stopp, inflikar Markus Wertwein Ros.

Att ställa hoppet till mer nederbörd kommande år, vilket i sig skulle lösa problemet, håller inte långsiktigt.

Därför tittar Borgholm Energi på två andra spår – teknik och att i samarbete med bland annat lantbruksnäringen hitta möjliga lösningar för att minska nitrathalterna i råvattnet (se faktaruta om den grupp som bildats).

Markus Wertwein Ros påpekar samtidigt att teknik kostar i både investering och drift för att även innebära kännbara produktionsförluster.

– Så den billigaste åtgärden i slutänden är att hantera problemet innan det uppstår i kanalerna, tillägger han.

Vad vore den kraftfullaste åtgärden att ta till för att rädda infiltrationsvattnet?

– Om vi skulle skydda vår vattentäkt med näbbar och klor skulle vi föreslå hårda restriktioner över hela ytan, men det skulle påverka den befintliga lantbruksnäringen så mycket att den inte kan finnas kvar längre. Och de intäktsförluster vi tvingas betala då blir väldigt dyra, svarar Markus Wertwein Ros.

Ser ni några tecken på att reglerna för gödsling i området inte följs?

– Vi är inte ute i fält och kontrollerar om lantbrukarna lägger gödsel för nära kanalerna. Det finns vissa regler de ska gå efter och som de förhoppningsvis följer och det är upp till tillsynsmyndigheten att kontrollera att reglerna efterlevs, svarar Tina Pile för att på en och samma gång betona att Beab inte letar syndabockar.

– Vi är inte ute efter att sätta dit någon, samarbete gäller och LRF ska kontakta sina medlemmar som bor i området och be dem att tänka sig för.

Markus Wertwein Ros:

– Det handlar om långsiktig samverkan och då är det viktigt att ha den här dialogen. Det finns ingen illvilja hos de som är med i gruppen, ingen säger att att de vill inte bidra, tvärtom är det "Hur kan vi bidra?”

Förhöjda halter av nitrat i dricksvatten kan vara farligt, särskilt för små barns syreupptagning. Gränsvärdet är 20 mg/l nitrat per liter vatten. Högre halter kan leda till symptom av förgiftning.