Det börjar trögt men halvvägs lyfter konserten och det blir högt tryck

I början av 2000-talet spelade Ulf Lundell vart och vartannat år på slottsruinen. Men den här gången har fansen fått vänta i hela fyra år. Det är en påtaglig förväntan i luften hos de cirka 4 000 personerna som har samlats framför scenen.

På exakt utsatt tid kommer Ulf Lundell och hans band ut på scenen. De belönas med ett öronbedövande jubel. Det blir fullt ös från start, bandet med Lundells trogne vapendragare Janne Bark i spetsen visar stor spelglädje. När klassikern ”Kär och galen” spelas som andra låt blir det fart på publiken.

Men sedan blir det lugnt, väldigt lugnt. Ulf Lundell ser ut att trivas men för publiken verkar konserten ha blivit en förfest. Många dricker öl och snackar med varandra, musiken njuts i bästa fall som bakgrundsmusik. De tänder inte till på de nya låtarna som framförs.

Men efter en och en halv timme drar Ulf Lundell igång ”Öppna Landskap” och då vaknar publiken och det blir allsång. Stämningen upprätthålls med ”Snön faller och vi med den”. Konserten får liv igen och det blir återigen högt tryck i ruinen.

Ulf Lundell som knappt har sagt ett ord fram tills dess börjar leverera det ena långa mellansnacket efter det andra. Han lockar även till en del skratt. Det är tydligt att han trivs, att de har roligt på scenen.

Den sista delen av spelningen är bra och den tröga starten är snart ett minne blått. Ulf Lundell och bandet fortsätter att ösa på och det är häftigt att se, han är ju trots allt 70 år gammal.

Efter drygt två timmar går Ulf Lundell av scenen men kommer snart tillbaka för ett riktigt bra extranummer. ”Hon gör mig galen” spelas till publikens stora förtjusning och det blir återigen allsång. När han drar igång ”(Oh la la) Jag vill ha dig” blir det fullt ös i ruinen och stämningen är på topp.

De gör ytterligare ett extranummer och efter tre timmar lämnar de scenen och publiken tränger sig ut i mörkret.

Kan det här ha varit sista gången vi såg Ulf Lundell i slottsruinen? I så fall var det ett värdigt avsked.