Godkänd Laleh i Slottsruinen

Lalehs efterlängtade konsert i Slottsruinen var slutsåld.

Borgholm • Publicerad 15 juli 2019

Detta är en recension i Ölandsbladet. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.

Laleh levererar en bra konsert med teknik och musik i bra harmoni.Foto: Karolina Sörman

Arenan, som rymmer 4500 åskådare, innehöll en blandad publik i alla åldrar. På en tron prydd med gula blommor gled hon in, och öppnade med låten ”Knock Knock”, väldigt effektfullt och snudd på oväntat. Låten kommer från nya skivan Vänta! från mars 2019 och visar lite av ett nytt sound. Det är behagligt och nya låtar varvas med de mest populära från hennes relativt långa karriär. ”Körbärsblommor i Kungsträdgården” är vacker och medryckande och den gigantiska LED-skärmen bakom adderar djup och liv till showen. Ljuset var effektfullt och förstärkte det som behövdes. Färgen gult stod i centrum och den nätta flygeln var gulmålad. Det som brast var tyvärr rösten. Redan i det mycket korta inledande pratet, en mening som presenterar showens andra låt, hördes att det raspar.

Sången svajar i några av låtarna och i bland valde hon att inte sätta de högsta originaltonerna utan tog ett lägre men helt OK alternativ. I ”Vårens första dag”, blev det nästan ingen sång alls. Körtjejerna tog ifrån tårna men ingen mickade upp dem så att det hördes. Inte ens publiken gick i gång på denna arenahit. Det blev en instrumental version med Lalehs försök att prata igenom vissa delar av texten. Ett oväntat magplask av denna superstar.

Annons

Efter en kort paus med en slurk vatten kom hon igen och levererade ”Some die young” på absoluta toppnivå. Därefter följde nya ”Svenska 2” som fick igång publiken och ”Kristaller” tillhör en av kvällens bästa prestationer. Det var en bra konsert och de mest inbitna fansen kommer troligtvis att tycka att min beskrivning är orättvis. Laleh valde sina bästa sånger och framför dem tillsammans med utmärkta musiker och sångare, i en fin och intressant förpackning med ljud och ljus. Dock förvånar det mig att hon inte en gång presenterade sina musiker, inte tilltalade publiken i någon form av hälsning, utan radade upp sångerna i ett jämntjockt flöde.

Tillsammans med en röst som inte är i form så blir det inte högre poäng än tre väderkvarnar.