Så vill ÖB utveckla marinen: Nya stridsfartyg och ubåtar – ”Kriget kan eskalera”
Överbefälhavaren lämnade på måndagen sina militära råd om svensk försvarsförmåga till regeringen, som underlag inför 2024 års försvarsbeslut.
– Ett svenskt Nato-medlemskap medför att vi behöver kunna medverka i avskräckning och försvar mot väpnat angrepp även utanför Sveriges gränser, säger ÖB Micael Bydén.
Råden gällande utveckling av marinen omfattar en rad punkter.
- Halvtidsmodifiering av korvetter av Visby-klass vilket bland annat omfattar förbättrade sensorer och beväpning med luftvärnsrobotsystem.
- Fyra nya ytstridsfartyg av Luleåklass (Beräknad leverans är 2030).
- Nya ubåtar av Blekingeklass (HMS Blekinge levereras 2028 och HMS Skåne 2029).
- Undervattensfarkoster för sjöminröjning och sjöminröjningssystem.
- Amfibieförmågan förstärks genom anskaffning av nya båtar för indirekt eld, vapensystem och luftvärn.
”Svensk säkerhetspolitik måste beakta risken att Rysslands krig mot Ukraina kan eskalera till ett angrepp mot andra stater”ÖB Micael Bydén
När det gäller hotbilden så är utgångspunkten att Ryssland, under överskådlig tid, utgör ett militärt hot.
”Svensk säkerhetspolitik måste beakta risken att Rysslands krig mot Ukraina kan eskalera till ett angrepp mot andra stater”, står det i Överbefälhavarens militära råd.
”Rysslands strategiska målsättningar sträcker sig bortom slagfälten i Ukraina och handlar i grunden om att försöka återupprätta en rysk stormakt baserad på auktoritär politisk grund”.
Ett Nato-medlemskap bedöms utöka svenskt operationsområde samtidigt som det förbättrar förutsättningarna att tillsammans med allierade avskräcka ett ryskt anfall och begränsa rysk förmåga i Östersjöområdet.
”Därmed minskar också risken för ett större konventionellt angrepp mot svenskt territorium”.
