Förra veckan presenterade SCB ny statistik för befolkningsutvecklingen i Sverige. Den visar att befolkningen har ökat med 30 200 personer, den lägsta ökningen sedan 2001.

Antalet nyfödda i fjol var det lägsta på 20 år och antalet födda barn per kvinna det lägsta som någonsin har uppmätts. Befolkningen ökade i 95 kommuner och minskade i 193.

En av dem är Borgholms kommun, förra året minskade befolkningen med 109 personer vilket motsvarar en procent jämfört med år 2022.

Numera bor 10 748 personer i kommunen. 621 personer flyttade till kommunen förra året och lika många flyttade härifrån. Enligt SCB handlar minskningen främst om att det dör fler än vad det föds nya personer.

– Det är framför allt de låga födelsetalen som gör att folkmängden i Borgholm minskar jämfört med året innan. Det dog 111 fler än det föddes i kommunen, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB i ett pressmeddelande.

I Borgholms kommun föddes 51 levande barn under förra året. Det är lika många som året innan – och så låga födelsetal har kommunen inte haft sedan 1968, då SCB:s tidsserie över antalet födda i Sverige började.

Ölandsbladet har tidigare skrivit om den dystra trenden i Borgholms kommun. SCB:s statistik visar att 51 barn föddes vilket är två fler än tidigare uppgifter från Skatteverket, vilket troligen beror på eftersläpning.

– Barnafödandet går ner i hela landet men det slår hårt mot oss och det är en utmaning som vi måste lösa. Det är viktigt för utvecklingen av hela kommunen, har Ilko Corkovic sagt i en tidigare intervju, läs den här.

Borgholm har under de senaste 20 åren haft en kurva med mindre förändringar men det är andra året i rad som befolkningen minskar, den här gången med 109 personer.

– Det flesta tänker nog att det allvarligaste för kommuner som minskar befolkningen är att skatteunderlaget försämras men det finns utjämningssystem för sådant, säger Charlotta Melander, professor i Nationalekonomi på Jönköpings Universitet och fortsätter:

– Det som är värre är att kommunen tappar marknadskraft, det innebär att färre går ut och handlar, äter på restauranger och klipper sig. Vilket gör att affärer, restauranger, caféer, frisörer och liknande verksamheter tvingas stänga. Utbudet av tjänster som vi gillar att ha omkring oss minskar vilket gör kommunen mindre attraktiv.

Borgholm har förvisso många deltidsboende som bidrar till marknadskraft. Men den kommunala verksamheten måste också anpassas efter befolkningsminskningen, annars blir den för dyr. Exempelvis innebär färre barn att skola- och barnomsorg drabbas.

– Efter en tid tenderar resurserna till sådant dras ner eller helt försvinna.

Med en sådan utveckling innebär det också att befolkning blir äldre och äldre. Äldreomsorgen kommer behöva mer resurser och behovet av arbetskraft ökar samtidigt som det finns få yngre kvar som kan jobba inom äldreomsorgen.

Charlotta Melander berättar att en plats som fortsätter att krympa också tenderar att ha en mindre attraktiv arbetsmarknad eftersom kunskapen sällan förnyas. Det blir därför mindre attraktivt för företag att starta upp verksamheter där och de som redan finns tenderar att flytta därifrån.