Under min korkek
Såhär efter festen börjar jag nu sitta under min korkek som tjuren Ferdinand och sniffa på alla blommor som kommer oss på vårt minimala kansli till del. Korkek å korkek att sitta under.....Man är ju mest omgiven av askar, som sen 1995 går en död till mötes runt hela östersjöområdet. Det ser nu förskräckligt ut över vårt Öland de senaste två åren. Och jag som sett asken och hässlena som ett kapital att förverkliga. Inom Skördefesten har jag varit på G att utveckla något jag ville kalla för ”Träsektorn”. Där skulle vi kunna lyfta fram den skörd som ges från norra Europas största, sammanhängande lövskogsområde; Ölands Mittlandsskog. Öland levererar parkettgolv via eken, vi har storyn om ekskogar/kronoskogar, vi har en story att berätta om små öländska sågverk där t ex Runsten finns på kartan idag...och mycket mer. Även om asken är i fara, så bör Öland spinna vidare på sin tusenåriga saga när det gäller skogens framväxt och den skörd den ger. När det gäller Ferdinand och korkeken, så känner jag ju det skönt att lukta på alla ljuvliga blommor som kommer skördefestkansliet till del. Men jag känner mig också som den misslyckade matadoren som tigger om att bli attackerad.Jag väntar å väntar å väntar på kritik.Bästa vägen att förfina är att ta vara på kritiska synpunkter på det som inte var bra i årets fest!Hjälp mig att jobba på det och hör av er om sådant som kan förfinas. Anne Wilks