Lång dags färd mot natt
I morgonmörkret stapplade min gamla kropp och jag ut till brevlådan efter tidningarna. Vår gatlykta här på malmen är sjuk. Den tänds och släcks. Varje förbaskade gång jag närmar mig brevlådan under lyktan som lyser, så nog fasen släcks den precis när jag kommer fram! Men jag är garderad med en stark, bra ficklampa från El-Hörnan i Borgholm. För övrigt tycker jag det är onödigt mycket gatlyktor som gör att vi inte kan se varken vintergatan eller norrsken. Så det så! Tisdag är ölandsbladsdag som alltid är en sporre för att krångla sig ur bingen. Landsbygdsskolorna är ett svårt och delikat kapitel. Bettan hade en lång insändare om det i Ölandsbladet, men jag lade det till senare läsning. Arbetsdagen måste igång.Men sen rang det en person som ville vara anonym. Personen ville, med okänd avsändare, skänka tiotusen kronor (!) till Lettiska Hjälpinsamlingens arbete med lettiska barn som har det mycket besvärligt. Jag förmedlade plusgironumret. Sen gjorde jag i ordning ett kuvert med senaste info om vårt arbete med de lettiska barnen som varje sommar kommer till Sandby prästgård. När jag gick ut med kuvertet för postning i brevlådan så hade ljuset kommit och talgoxarna spelade vårlåtar för fullt! Bästa händelsen idag var min vattengympa på Borgholms vårdcentral.Under långa arbetsdagar gäller det att tänka på sig själv i någon paus. Efter min hjärtgrej i augusti lovade jag mig själv vattengympa två gånger i veckan och har lyckats hålla det. Inga nyårslöften här inte! Tacka vet jag närsomhelstlöften! Anne Wilks