Öland för litet för Spiroline - byggcheferna om utmaningar och möjligheter

I oktober stod det klart att Spiroline lämnar Grönhögen och Mörbylånga kommun till förmån för Nybro. Kommunen hade en tomt redo i Algutsrum men den valde företaget till sist bort.

– Man gick nästan man ur huse här på enheten för att försöka lösa Spirolines flytt till Algutsrum. Det som hände var kanske att Spiroline insåg att de behövde lite mer areal än de trodde först, och sen behövde de ännu lite mer areal för att ha plats att växa. Vi försökte göra allt men det räckte inte till med de medel vi hade, säger Mikael Kaiser, samhällsbyggnadschef.

Kaiser och kommunens mark- och exploateringschef Fredrik Wermelin beklagar att Spiroline lämnar men menar att Mörbylånga är en kommun med helt andra förutsättningar än många andra, med tanke på bland annat den känsliga naturen.

– Vi hade alla velat ha kvar arbetstillfällena på södra Öland, det är ju en ickefråga. Och ingången är alltid att vi vill behålla företagen i kommunen. Men i en del fall går det inte att lösa, säger Wermelin.

– Mörbylånga kommun är en utpräglad bostadskommun. Vi har fantastiskt stora rekreativa värden, vi har lantbruket, vi har turismen och vi har bostäderna. Vi är en trygg kommun. Och det är främst detta vi kan satsa på att utveckla. Tunga arealkrävande industrier eller väldigt stora verksamhetsområden är en stor utmaning för oss kort och gott, fortsätter Kaiser.

I fallet med Spiroline handlade det om brist på kommunal mark. Men även överklaganden, höga naturvärden, strandskydd, fornminnen och hotade djur gör att det tar tid eller inte alls går att bygga på vissa platser i kommunen.

Men att dessa faktorer bara innebär problem vill varken Wermelin eller Kaiser hålla med om.

– Är det svårt att bygga på Öland? Ja, det är det om man sätter huvudet rakt in mot både naturvärden och länsstyrelsens skyddsområden och så vidare. Men tittar man där det går så är det egentligen inget som står i vägen.

– Det kanske är så att allt inte är ämnat att exploateras hårt och att det är något som vi ska vara stolta över. Vi vill nyansera debatten och säga: Värdesätt det som gör Öland unikt men exploatera de områden där de här värdena inte går förlorade, menar Mikael Kaiser.

Wermelin håller med.

– Tänker man ett stort logistikområde på 20 hektar, eller en stor batterifabrik, så finns förmodligen inte de ytorna på Öland. Vi får jobba med det vi har och vara stolta över det och försöka vara bättre på det än andra. Givetvis försöker vi lösa det om ett företag vill komma hit, men ibland är det tyvärr inte möjligt.

Jämfört med till exempel Kalmar så saknar Mörbylånga stora byggbara arealer. Det är helt enkelt brist på landområden som lämpar sig för att bygga på menar Kaiser och Wermelin.

– Varför är det så svårt att komma vidare med till exempel 136:an? Jo för att Öland är trångt. Det är många intressen som samlas på en helt och hållet begränsad geografisk yta. Man kan inte svälla åt något håll. Där är det riksintresse och åt ett annat håll är det jordbruksmark. Du kan liksom inte ta mer av havet.

– Många andra kommuner som Växjö och Ljungby har ju enorma arealer med exploaterbar skogsmark. Även Kalmar har bara att utöka mot 25:an, men vi är låsta som i ett skruvstäd av naturliga skäl. Och när man inser det så inser man att det är förtätning som är nyckel till tillväxt i både bostads och verksamhetsperspektiv, säger Mikael Kaiser.

Men trots förutsättningarna vill duon gärna ha företag till Öland.

– Alla företagare är välkomna till oss men givet alla de hänsyn vi måste ta så är det inte alltid möjligt. Och då är rätt svar att ge ibland nej, även om det är ett tråkigt svar.

– Kommunen jobbar hårt för att det nya verksamhetsområdet vid Industrigatan i Färjestaden ska bli klart för försäljning, förhoppningsvis under 2024, och där kommer det finnas plats för nya företagsetableringar. Över tid tror jag att vår kommun kommer att vara fortsatt populär, så vi ska fortsätta att jobba med att ta fram mer byggbar mark, så mycket det bara går givet de värden som finns här. När det gäller mark för verksamheter främst för sådana som inte har så stor påverkan. Generellt är det svårt med det som är väldigt stort och väldigt högt och luktar och låter mycket, säger Fredrik Wermelin.

Men att öka kommunens markinnehav är inte enkelt, den mark som finns är svårköpt.

– I vår kommun är närmare 75 procent av all mark jordbruksmark som bönderna oftast behöver för sin egen verksamhet. Och även när det finns jordbruksmark till salu kan lagstiftning och andra hänsyn göra att den inte är byggbar. Detta måste ställas i relation till förutsättningarna i exempelvis en kommun som Nybro där omkring 80 procent av marken är skogsmark, som inte alls är så komplicerad att bebygga, menar Wermelin.