Insändare: Måste man byta hela taket?
I så fall skulle det räcka med att lägga om skiffertaket, efter att den undermåliga lump-pappen ersatts med ett mer vattenavvisande material. Och till betydligt lägre kostnad. Det finns idag mer avancerad takpapp som vulkaniserar runt spikarna som skifferplattorna är fästa med.
Vad är då lump? Jo, slitna och kasserade textilier som blev lumpmassa, vilket var enda alternativet fram till mitten av 1800-talet då man lyckades framställa pappersmassa. Materialet användes bland annat till trasmattor, men tydligen även till underlag på tak. Lump-papper används än idag till exklusiva små bokupplagor.
Undertecknad minns dessutom att det på1950–talet fanns lumpsamlare som gick runt i gårdarna och samlade lump.
Skiffer är i sig ett beständigt material. Det är dessutom resistent mot alger och mossa och i princip underhållsfritt. Skiffer har traditionellt använts till tak på kyrkobyggnader och högreståndshus som herrgårdar.
Visst har skiffertaket tidigare legat på Borgholms kyrka, sannolikt från 1879 då den togs i bruk. Någon gång på 1930-talet byttes skiffern ut mot ett tak av kopparplåt. När skiffertaket lades på Stadshuset 1942 blev det ett större parti över och en del av det kan man se på det så kallade Pepparkakshuset på Södra Långgatan.
Som alternativ till skiffer nämndes plåttak i tidningen. Men det vore ju ett helgerån. Och en postum skymf mot stadshusarkitekten Gösta Gerdsiö som krönte sitt mästerverk med ett exklusivt skiffertak.
Rolf Nilsson, Borgholm