Insändare: Natura 2000 – en risk för lantbrukets klimatanpassning och framtidens matproduktion
EU har ställt krav på Sverige: Ni har för dåligt med marina fågelskyddsområden, Natura 2000. Därför har nu stora delar av Kalmar läns kust, inklusive Ölands östra kustremsa, ritats in som ett potentiellt skyddsområde. Området är utvalt på grund av dess popularitet hos fågelarter. Att fåglarna trivs på just Öland beror till stor del på att vi lantbrukare, med hjälp av våra betesdjur och brukningsmetoder, håller marker öppna, frodiga och artrika. Alltså bidrar maten du äter från oss till att fåglarna trivs.
Ett Natura 2000-område skulle kunna innebära att vi måste ansöka om tillstånd för alla nya åtgärder som görs i området. Öland är smalt och många av de verksamheter som finns är kustnära. Tillståndsprocesser tar tid, ibland flera år. De kostar mycket pengar och de kan ge ett blankt nej. Dessutom finns redan omfattande regler och processer för skydd av natur i området. Det sista vi behöver är ytterligare en sådan process, som dessutom är mer öppen för tolkning hos handläggare.
Att skapa ett Natura 2000-område längs kusten är som att lägga en död hand över Öland. Vi tillåts att bruka marken som vi gör nu, vi uppmuntras att fortsätta med det vi gör, men vi kommer inte att få göra några större förändringar i våra verksamheter utan tillstånd. Därför är vi rädda för att det kommer att bli svårare för oss att utveckla våra verksamheter, att växa och att hantera krissituationer.
Öland märker av klimatförändringarna. Vissa områden har haft torka sedan 2018. Ön behöver klimatanpassas för att vi ska kunna producera mat här. Vi kan komma att behöva omfattande bevattning, solcellsanläggningar, kanske avsaltningsverk av Östersjövatten och andra innovativa åtgärder, som vi inte vet om än. Med ett Natura 2000-område befarar vi att möjligheten för oss att hantera klimatförändringar kommer att begränsas. Vi får det svårare att skyndsamt hantera krissituationer.
För att vi ska kunna producera mat långsiktigt måste generationsskiften vara en självklarhet. Ungdomar måste vilja ge sig in i lantbruksbranschen, de måste ha förutsättningar för att kunna göra det och de måste våga försätta sig i miljonskulder. Med Natura 2000-förslaget riskerar vi att våra ungdomar backar och väljer andra yrken, på grund av alltför höga risker.
Utan ett aktivt lantbruk försvinner de naturvärden som vi har skapat i generationer. Det är vår produktion av er mat som skapar naturvärden och livsmiljöer för fåglar. Genom vår nuvarande markanvändning trivs fåglarna. Det går att ha ett högproduktivt lantbruk och samtidigt generera miljönytta.
Utan ett aktivt lantbruk minskar också vår livsmedelsproduktion. Kalmar län står för en betydande andel av Sveriges livsmedelsförsörjning. Ska vår livsmedelsberedskap hotas av att EU vill se att vi skyddar fåglar?
Vi uppmanar Sveriges regering att inse allvaret i Natura 2000-förslaget och att säga nej till EU i frågan.
Gleen Andersson, Uggletorp
Anna-Kajsa Arnesson, Hagby
Andreas och Olof Danielsson, Risinge
Sandra Danielsson, Gunnarstorp
Caroline Eriksson, Greby
Mari Jönsson, Seby
Hanna Karlsson, Dödevi
Tobias Knutsson, Bettorp
Kerstin Persson och Göran Berg, Arbelunda
Per Petersson, Långerum
Tommy Petersson, Knäppinge
Kenneth Sturesson, Sandby
Andreas Wiström, Ottenby
Mimmi Åsenius, Näsby
Stefan Johansson, ordförande Hushållningssällskapet Kalmar Kronoberg Blekinge
Tova Johansson, rektor Naturbruksgymnasiet Kalmar
Mats Halling, vd Hushållningssällskapet Kalmar Kronoberg Blekinge