Går i pension efter ett helt arbetsliv i idrottens tjänst

Leif Gerhardsson har varit med och startat öländska storheter som Kyrkstafetten och Paifcupen, men han blev idrottsledare så tidigt som i 12-13-årsåldern. Och det var en skolmatch mot jämnåriga i Borgholm som var startskottet.

– Jag bodde i Löt och gick på mellanstadiet i Köpingsvik. Vi skulle möta sexorna i Borgholm i en fotbollsmatch och hade hört att de skulle vara väldigt duktiga. Vi hade bara spelat på skolgården, aldrig spelat elvamanna eller haft matchtröjor på oss innan, men vann med 4-1.

– Efter det startade vi en idrottsförening som vi kallade Löt IF. Vi hade fotboll, bordtennis och badminton, minns Gerhardsson.

Redan som tonåringar anordnade Leif och han kompisar i Löt IF tävlingar i många idrotter, bland annat ÖM i bordtennis.

– Där började intresset på allvar och jag ville göra mer. När P-O Amnér skulle sluta som ordförande i bordtennissektionen i Ölands idrottskrets tipsade han om mig och jag efterträdde honom. Då fick jag upp ögonen för kretsen, som jag då tyckte och fortfarande tycker är en unikt bra sak. Genom Föra AIK hade jag kommit i kontakt med Sven-Olof Carlsson som var ordförande i Fritidsnämnden och dessutom aktiv i Idrottskretsen.

– Jag hade bestämt för att jobba med idrott, trots avrådan från Arbetsförmedlingen, ”Det kunde man väl inte försörja sig på”. Det blev fritidsledarlinjen. Som ett specialarbete lade jag och kurskamraten Mats Bergström upp planen för det som blev Ölands Kyrkstafett. Sen var det förstås många andra som också bidrog till att tävlingen blev verklighet.

Löt IF lades ner efter några ungdomsår. Leif fortsatte med fotbollen i IFK Borgholm och gick snart över till Persnäs AIF där han blev både spelare och ledare.

– Efter utbildningen erbjöds jag ett jobb som föreningskonsulent på deltid i Persnäs AIF på tidigt 80-tal. Det var en unik satsning med utvecklingsarbete i hela föreningen med bland annat ungdoms- och friskvårdsprojekt. Utan så duktiga ledare som Sven Gustafsson och Bernt Johansson hade det aldrig blivit verklighet.

Efter några år i PAIF ville Leif testa något nytt och i större sammanhang och blev 1982 ungdomskonsulent i Jönköpings Södra. Där ansvarade han för ledar- och spelarutbildningen.

– Under de åren träffade jag Lars-Åke Lagrell, som var förälder i föreningen. Jag kände till honom tidigare som ordförande i Smålandsfotbollen. Han frågade om jag vill vara med och starta det som skulle bli SISU, Idrottens studieförbund och jag blev verksamhetsledare för södra Kalmar län. En oerhört utvecklande tid som konsult i idrott med många föreningskontakter på många sätt.

I slutet av 80-talet gick flytten till Östergötland där Gerhardsson upptäckte Korpen, som var och är stor i Östergötland. Han blev chef för Korpen Motala, som utvecklades till en av landets större korpföreningar med som mest 4000 medlemmar.

- Korpen Motala är tillsammans med Persnäs AIF mina favoritföreningar.

I början av 2000-talet fick Gerhardsson allt fler uppgifter av Korpen på riksnivå samtidigt som han var mer och mer tillbaka på Öland.

– Jag trappade ner min verksamhet i Motala, jag hade ju utöver arbetet på Korpen under drygt tiotalet år varit mycket aktiv i fotbollsföreningen Borens IK och med i SISU:s styrelse i Östergötland.

– På Korpen riks har jag jobbat med föreningsutveckling och först och främst att få fler ungdomar att motionera. Idrottens satsningar Handslaget och Idrottslyftet har varit verktygen och på några år blev Korpen en stor ungdomsorganisation. Stor del av tiden har jag kunnat kombinera att bo på Öland och jobba över hela landet med Stockholm som utgångspunkt. Utan Silverlinjen hade det inte funkat.

Tillbaka på Öland engagerade sig Gerhardsson i Smålandsidrotten, nu RF-SISU Småland och för drygt ett år sedan fick han ett enligt honom själv överraskande och smickrande erbjudande: Vill du jobba hos under 2020 som verksamhetschef med särskilt ansvar för Kalmar län? Svaret blev ja och därmed slöts cirkeln med SISU.

Nu har 65-årige Gerhardsson gått i pension, men idrotten kommer han inte att lämna.

– Jag fortsätter i PAIF. Jag började spela padel i Stockholm för tre år sen, och i vår är det två år sen vi startade i PAIF. Det är så roligt och givande att få vara en del av det, extra kul är det så klart att jag fortfarande kan ge ”ungdomarna” en match.

– Sen har ju Pickleball kommit till i föreningen också och där kommer jag också att hjälpa fler öländska föreningar att starta upp. Det kommer att bli riktigt bra, Tyvärr har det ju blivit stopp av kända skäl, men vi kommer igen.

Nu kan Leif Gerhardsson se tillbaka på ett helt arbetsliv inom idrotten.

– Det känns fantastiskt att jag från lilla Löt på östra sidan har kunnat få jobba med idrott hela livet.