Om kriget kommer – så hanterar kyrkan situationen: ”Kan inte låta människor ligga kvar på gator”
Svenska kyrkans församlingar har det statliga uppdraget när det gäller begravningsverksamheterna. Församlingarna är även delaktiga i den civila beredskapen och ska stå beredd på olika slags samhällsstörningar. Skulle det utbryta krig i Sverige är det begravningsverksamheten som ska hantera en situation där man skulle kunna behöva ta hand om många döda människor. I början av 2023 fick kyrkoherdarna i landet i uppdrag av biskopen att förbereda sig inför ett eventuellt krig eller krisläge.
– Skulle ett så hemskt scenario inträffa att vi får massa döda så har vi en plan för det. Vi är huvudmän för att ta hand om döda och man kan såklart inte låta människor ligga kvar på gator, säger Mattias Rosenquist, kyrkoherde vid Södra Ölands pastorat.
Ett stort antal avlidna innebär ökade krav på kylförvaring, kremationer och gravplatser. Öland har inget krematorium men har i Torslunda och Hulterstad kylrum, sedan finns det ytterligare ställen där kroppar kan förvaras.
– Man kan såklart inte hinna begrava alla omedelbart utan man måste kyla ner kropparna.
För att kylrummen ska kunna användas även under elavbrott är de försedda med reservaggregat.
Kyrkan har även bestämt att det måste finnas tillgänglig kyrkogårdsmark för att kunna begrava upp till fem procent av befolkningen. För Mörbylånga kommuns yta innebär det att det ska finnas kapacitet att begrava upp till 800 människokroppar. Det ska även finnas en så kallad beredskapskyrkogård. På södra Öland är det Resmo kyrka som är utsedd till detta.
– Det finns även beskrivet hur man ordnar ett system med en krigsgrav/massgrav, sedan återför man kropparna till sin grav, säger Rosenquist.
Här saknas innehåll
Svenska kyrkan på Södra Öland arbetar proaktivt i dessa frågor och har investerat i solpaneler på många anläggningar, likaså är planen att kunna skaffa en eldriven grävare.
– Så vi kan gräva gravar... En annan fråga vi diskuterar mycket är det här med identifiering. Det är egentligen det allra viktigaste i sådana här sammanhang. Man måste veta vem den döde är. Likaså att skydda de levande vid hantering av döda kroppar.
Per-Olov Johansson är ordförande i kyrkogårds- och fastighetsutskottet och menar att kriget i Ukraina medfört att dessa frågor nu belyses ännu mer.
– Det pratas kris- och beredskapsplan där staten frågar huvudmannen hur man löser en situation med upp till fem procent döda. Det var under ett sådant här möte jag kände att nu är det på riktigt.