Ölandsbron X 2 – ”Diskussionen måste i gång”
För smal, störningskänslig, bristande trafiksäkerhet, en 60-talskonstruktion byggd efter den tidens krav, utan plats för cyklister och fotgängare - dessutom tickar klockan.
Vad göra med Ölandsbron?
– Den ska hålla i 75 år till, men diskussionen måste igång nu, säger borgholmspolitikern, tillika cykelledsbyggaren, Eddie Forsman (M).
Under ett möte tidigare i år i Kalmar lyfte han frågan med Adriano Maglica, Trafikverkets nationelle samordnare för stora broar.
– Mitt förlag är att parallellt med Ölandsbron bygga en ny bro gjord för två körfält i en riktning.
– Då får den ”gamla” bron två körfält åt andra hållet samt en cykelväg, säger Eddie Forsman och talar sig varm för behovet av det sistnämnda.
– För som det är nu har det offentliga satsat 100 miljoner konor i cykelleden på Öland, men cyklisterna från fastlandet kan inte cykla till den. Det tar stopp vid Ölandsbron.
Reaktion från Adriano Maglica ?
– Han ser det som en rimlig byggnation i framtiden och att initiativet måste komma från politiken.
– Och säger själv att Ölandsbron är byggd med småländsk försiktighet efter den tidens kunskap och anser som jag att den här diskussionen måste i gång nu eftersom ledtiderna för byggandet av större broar är så lång.
Kostnad?
– Han gjorde en snabb kostnadsberäkning och landade på 1,5 - 2 miljarder.
Ölandsbron är byggd för två körfält och på bredden liten i jämförelse med andra nyare brobyggen (se faktaruta).
Den är därmed inte anpassad för dagens trafikvolymer med kraftigt ökad person- och lastbilstrafik sedan starten 1972.
Därtill finns säkerhetsaspekten, en bro är just en (1) bro och därmed en mycket skör livlina om något händer med längre avstängning som följd.
– Då kan den nya öppnas för båda körriktningarna under tiden för reparationen, argumenterar Eddie Forsman.
På Trafikverket i Kalmar får Eddie Forsman tummen upp av de regionala samhällsplanerarna Lennart Ivarsson och Peter Sieurin.
– När det gäller funktionen har vi full koll, men när det gäller kapaciteten och trafiksäkerheten går vi mot tidpunkten där det är dags att göra någonting. Det fungerade då den byggdes, men allt ökar på hela tiden, så det är väldigt bra att Eddie startar den här diskussionen och någonstans kan det ta skruv, säger Lennart Ivarsson.
– Det är bra att frågan väcks för den behöver lyftas, instämmer Peter Sieurin.
Båda påpekar att större väg- och broprojekt har ”grymt långa ledtider” och att det därmed är helt rätt att sätta i gång tankearbetet nu.
– Det vi vill ha är en bredare bro, mittseparerad med fyra körfält samt gång- och cykelväg, och med vägrenar, säger Lennart Ivarsson.
Förslaget på en ny bro med två körfält möts inte med kalla handen.
– Det är en tanke på hur man kan göra, nya ingenjörer med ny teknik kan ha andra tankar, säger Peter Sieurin.
Lennart Ivarsson ger dagens, och morgondagens beslutsfattare, ett tips på vägen.
– Man får prata ihop sig. Först i länet, sedan i regionen och därefter upp på riksnivå.
Eddie Forsman:
– Jag kommer att rycka i alla trådar som finns. För här tänket måste in hos berörda politiker, oavsett regering.
”Det är väldigt bra att Eddie startar den här diskussionen.”
Regional samhällsplanerare Trafikverket
Mer om stora brobyggen
Vägbanan på Ölandsbron, som stod klar 1972, är tolv meter och 47 centimeter och hade från början två körfält att jämföra med dagens fyra..
Sundsvallsbron, invigd 2014, är motorväg och mäter 21,5 – 35 meter på bredden. Slutnotan för den 2 109 meter långa bron landade på 1,5 miljarder kronor.
Från att projektet inleddes med arkitekttävling 1995 satte själva byggnationen av Sundsvallsbron igång våren 2011.
Öresundsbron, klar för trafik år 2000, är 31,5 meter bred och har två körfält i vardera riktningen. Öresundsförbindelsen i sin helhet kostade drygt 20 miljarder.
Högakustenbron färdigställdes 1997 och är 17,8 meter bred. Totalkostnaden för hängbron över Ångermanälven uppgick till 2,1 miljarder kronor.
Det första konkreta förslaget på att bygga Ölandsbron kom redan 1932, 1966 bestämde regeringen Erlander att bron skulle byggas.