Annons

Extremt ansträngt läge för bönderna i torkan: ”Det tär på ork och psyke”

Lantbrukarna kämpar sig igenom ytterligare ett år av torka med svag skörd och betesmarker som fortfarande inte återhämtat sig från 2018. Och det ska mycket till för en lyckad tredjeskörd, men hoppet finns fortfarande kvar.
Öland • Publicerad 19 augusti 2022
Ytterligare ett torrt och svårt år för Ölands lantbrukare. Med ihärdiga konsekvenser från 2018 och ett hårdare ekonomiskt världsläge sliter det hårt på såväl psyke som ekonomi för bönderna.
Ytterligare ett torrt och svårt år för Ölands lantbrukare. Med ihärdiga konsekvenser från 2018 och ett hårdare ekonomiskt världsläge sliter det hårt på såväl psyke som ekonomi för bönderna.Foto: Malin Edeborg

Extremtorkan 2018 gav i maj, juni och juli enbart 23,1 millimeters nederbörd sammanlagt. I år har samma månader givit oss 77,4 millimeter.

77,4 millimeters nederbörd är verkligen inget att hurra över. Ölands snittnederbörd (mätt i Störlinge) på ett år brukar ligga runt 500 millimeter, och kollar man tillbaka på 2013 där årsnederbörden hamnade på 498,9 millimeter kom det totalt 188,5 millimeter under maj, juni och juli.

Annons

Trots något bättre nederbördssiffror än 2018 är (och som det ser ut just nu: förblir) 2022 ytterligare ett år av torka.

– Det är helt klart påfrestande. Det här var det sista man önskade sig, säger Roger Gustafsson, ordförande för LRF Sydost.

– Det har varit torka i mer eller mindre stor omfattning sedan 2018 och där till det här extrema kostnadsläget som råder. Det sista man behövde var torka i år igen, fortsätter han.

Roger Gustafsson är ordförande för LRF Sydost och ser dystert på lantbrukarnas läge just nu. Men hoppet för regn och en hyfsad tredjeskörd finns fortfarande, om än något svagt.
Roger Gustafsson är ordförande för LRF Sydost och ser dystert på lantbrukarnas läge just nu. Men hoppet för regn och en hyfsad tredjeskörd finns fortfarande, om än något svagt.Foto: Andreas Yngvesson

Konsekvenserna efter 5 års torka är stora och svårhanterliga för lantbrukarna. Återväxten på betesmarkerna är fortfarande svag, vilket gör att fodret måste köpas in utifrån. Här läggs även det världsekonomiska läget in i böndernas problematik, och kostnaden blir ännu högre.

– Skillnaden från 2018 är att i år bör det finnas foder att få tag på. Men i och med världskostnadsläget blir det fortfarande väldigt dyrt. Så kostnadsmässigt kan man nog jämföra det med 2018 ändå, och det är ju tärande på ekonomin när det redan är ansträngt sedan innan, säger Roger Gustafsson.

Hur länge klarar man av att driva lantbruk om den här torkan fortsätter att hålla i sig kommande år?

– Det tär på ork och psyke. Jag kan såklart inte svara för varje enskild individ men man måste ha ett ork att ha drivet och orka lyfta blicken, men det är tufft. Hur länge som helst går det inte, men än så länge är det väl ändå någon slags inre motivation som gör att man orkar fortsätta hoppas på regn.

– Man har genom generationerna i mångt och mycket anpassat sig efter lokala omständigheter och förutsättningar. Enskilda torrår har vi alltid haft med oss, men just det här när det blir så konsekvent med flera år på raken, det är en helt annan sak för då får du aldrig chansen att hämta andan.

”Det har varit torka i mer eller mindre stor omfattning sedan 2018”
Roger Gustafsson

Torkan 2018 var nationell och hela landet stod i kris. På Öland har dock torkan hållit i sig år efter år. I år är torkan mer lokal, och de sydöstra regionerna är de som drabbats absolut hårdast.

Norra delen av Öland och motsvarande fastlandshöjd är absolut värst drabbat menar Roger.

Annons

Under torsdagsförmiddagen hölls en avstämning med Länsstyrelsen, och det rådande läget hur situationen ser ut i länet kommer att lyftas upp till regeringsnivå för vidare dialog.

Totalt fram till och med juli månad hamnar årets nederbörd på 162,5 millimeter. För att komma upp i en normal nederbördsmängd i år krävs en regnrik höst, menar SMHIs rapportör Conny Johansson.
Totalt fram till och med juli månad hamnar årets nederbörd på 162,5 millimeter. För att komma upp i en normal nederbördsmängd i år krävs en regnrik höst, menar SMHIs rapportör Conny Johansson.Foto: Arkivbild

Vad behövs för att rädda situationen?

– Dels en radikal förändring på temperaturen och rejäla rotblötor med ett ordentligt regn över ett dygns tid, och sen lika mycket igen inom en vecka ungefär. De första millimeterna behövs bara för att skaka liv i marken. Sen behövs det lika mycket igen för att få det att börja växa. Det vill till rätt mycket för att få igång det igen.

Joacim AnderssonSkicka e-post
Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons