80 år sedan bomberna föll över Borgholm
– Så tystnade planet, det hördes ett sus och sen brakade allt lös. Ljusskenet var så starkt att man ledigt kunde ha läst Ölandsbladet då mitt i natten. Träden i Slottsskogen avtecknade sig som svarta siluetter mot eldskenet.
Så berättade Åke Jansson, Borgholm, i Ölandsbladet 1992 i samband med 50-årsminnet av bombningen.
Han var 19 år då bomberna föll och som så många andra hade han varit på Restis och roat sig under kvällen den 23 juli. Restis hade öppet till midnatt – bomberna föll dryga timmen därefter.
På Länsstyrelsens skylt vid bombkratern kan man läsa:
”Anfallet inleddes med ett starkt spårljus, ett sätt att lysa upp himlen i mörkret. En mängd brandbomber föll över slottsmurarna och slottsområdet. Tack vare att det regnade orsakade de ingen större skada.
Därefter föll åtta sprängbomber. Den största vägde 350 kilo och bildade den krater du ser framför dig. Ingen människa skadades men träden genomborrades av splitter och avlövades helt inom ett stort område och en telegrafledning förstördes”.
Men vem fällde bomberna? Och varför?
Två nationer misstänktes: Ryssland och Tyskland.
En teori är att ett ryskt plan navigerat fel – det ursprungliga målet var i så fall Königsberg (som numera heter Kaliningrad).
I ryska Pravda skrevs det att ”Borgholmsbombningen var en tysk provokation”.
Säkert vet vi inte. Men säkert är att bombkratern finns kvar som ett minne av när bomberna föll över Borgholm den 24 juli 1942, mitt under andra världskriget.
– Ja, det var en jädrans smäll, konstaterade Åke Nilsson i Ölandsbladets artikel 1992.
