Eftertanke
När ord upprepas alltför ofta tappar de sin kraft. Utan kraft blir det inget liv. Det är då vi börjar kalla orden för klyschor. Ord sagda utan innehåll, ord sagda utan tanke.
Men även klyschor innehåller sanningar. Det får vi aldrig glömma. Vi behöver tänka på att inte använda orden utan tanke, utan mening.
Att ensam inte är stark är ack så sant. Därför är det så viktigt att i samma stund som vi uttalar orden också funderar på ”vad kan jag göra för att lindra ensamheten för någon?”.
Att ett plus ett är tre är lika sant. Just därför behöver vi lära oss att ta emot hjälp av varandra. För att ge innehåll till de sanna orden. Då orkar vi så mycket mer, livet blir ljusare och får mening. För det är ju så – vi behöver varandra.
”Studier utan eftertanke är bortkastad tid - eftertanke utan studier är farligt.”Konfucus
Kanske är det lite extra viktigt de närmaste veckorna. Den tid på året då vi förväntas vara tillsammans och dela glädje och gemenskap mer än annars. För den som inte har en självklar plats där men kan vara med om och få känna att ”här får jag också vara och känna julglädje” – för den personen är ord som leder till handling mer betydelsefulla än vi kan ana.
Förakta inte klyschorna, men använd dem med eftertanke! Ensam är inte stark – vi behöver varandra för att hitta glädjen i livet.
Vi behöver varandra , och kanske en liten amaryllis som lyser upp med sina klarröda klockor och ger lite extra julglädje.
Till eftertanke
Om jag vill lyckas
med att föra en människa mot ett bestämt mål,
måste jag först finna henne där hon är, och börja just där.
Den som inte kan det
lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra.
För att hjälpa någon
måste jag visserligen förstå mer än vad han gör,
men först och främst förstå det han förstår.
Om jag inte kan det, så hjälper det inte att jag kan och vet mera.
Vill jag ändå visa hur mycket jag kan,
så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom.
All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa
och därmed måste jag förstå
att detta med att hjälpa inte är att vilja härska, utan att vilja tjäna.
Kan jag inte detta, så kan jag inte heller hjälpa någon.
Søren Kirkegaard
