Ledare: Tjuvhedern har försvunnit – gamla och svaga drabbas

Såg i veckan TV.-programmet Utrikesbyrån, avsnittet ”Gängbråk på distans”, som handlade om gängmedlemmar som styr den kriminella verksamheten i Sverige medan de själva befinner sig utomlands. Ett exempel är Mustafa ”Benzema” Aljiburi, som nyligen sköts till döds i Bagdad.

Men det upplägget har också gett upphov till att rivaliserande gäng ger sig på anhöriga i Sverige.

Förr i tiden hade det varit otänkbart: att ge sig på gängledarens mamma eller kusin. Nu är det vardagsmat.

Det drabbar också andra människor, när det sprängs i portuppgångar exempelvis. Skräcken sprider sig. Ingen känner sig säker.

På det lokala planet har polisen uppmärksammat att tjuvar håller koll på nyligen avlidna för att finna lämpliga hus att göra inbrott i.

– På något sätt får de reda på att personen har dött och en tid senare åker de dit och tömmer boendet på värdesaker. I några fall har de varit i boendet flera gånger, säger polisens presstalesperson Robert Loeffel till Ölandsbladet.

De anhöriga har inte bara sorgen att jobba med. Nu har de också att ta snabba beslut om att förflytta smycken och andra värdesaker från det obebodda hemmet.

Denna typ av brottslighet måste anses som den lägsta av de lägsta. Att utnyttja familjer i chock och sorg för egen vinning, det är så långt från tjuvheder man kan komma.

Söker man på tjuvheder på Internet får man på Wiktionary följande förklaring: ”en (ofta endast i folkmun) omtalad tradition, som påbjuder att brottslingar inte ska stjäla från andra brottslingar, och inte ska misshandla eller på annat vis angripa gamla eller svaga”.

Numera är det nästan tvärtom. Gängkriminella ger sig på varandra och drar sig för inte för att dra in släktingar i konflikten. Att stjäla från gamla och svaga är det nya normala, vare sig det gäller dödsbon eller äldre som luras att uppge sitt bank-id och blir av med alla sina besparingar.

Robin Hood-andan, att stjäla från den rika för att ge till de fattiga, känns långt borta.

Ingen brottslighet går såklart att försvara. Men dagens tjuvar, som riktar in sig på samhällets svaga, kan bara räkna med folkets förakt.