Oro för ambulansen på Öland när EU-krav införs

Under våren har ambulanspersonal runtom i Sverige kritiserat den nya EU-reglering som ska verkställas i Sverige senast första oktober 2023.

Regleringen är ett krav från EU för att förbättra arbetsmiljön och återhämtningsmöjligheterna. I praktiken innebär det att en garanterad vila på elva timmar mellan arbetspass.

Anette Faxe, ambulanssjuksköterska i Borgholm och Löttorp, började på ambulansen för åtta år sedan. Där är hon van vid att jobba sju dygn i månaden.

– Det är fantastiskt. Det är första gången jag kunnat kombinera heltid med familjeliv, säger hon.

Men den nya regleringen innebär att hon inte längre kommer få jobba sina sju dygn. I stället ska personalen ha fler och kortare arbetspass.

Det kommer att leda till stora schemaförändringar för Anette och kollegorna. Hon har tagit del av några schemaförslag, men är inte nöjd. Hon berättar att det numera pratas om uppsägning på stationen.

– Den springande punkten är hur ovanligt det är inom vårdverksamhet med så hög trivsel som det är inom ambulansen. Folk stannar för att folk trivs. I vårdsektorn är det generellt ett problem med stress, dålig arbetsmiljö och massuppsägningar. Och ändå vill man inte kämpa för oss.

Det är inte bara på ett personligt plan som beslutet kritiseras. Anette tror att regleringen kommer leda till fler obemannade bilar och det medför en risk för längre väntetid på glesbygden.

– Om man behöver jobba över till exempel, vilket man ofta gör i den här branschen, kan man inte börja på utsatt tid nästa dag eftersom man behöver dygnsvilan. Då är risken att ambulansen får stå obemannad, vem ska åka alla mil till Löttorp för ett par timmars arbete?

I dagsläget är det svårt att få tag på sjuksköterskor och nu kommer det behövas ännu fler. Hon oroar sig därför för en kompetensförsämring inom ambulansen.

– Det kommer kosta skattebetalarna mer pengar, men de kommer inte få mer vård för de pengarna, säger hon.

Johan Rosenqvist är hälso- och sjukvårdsdirektör i Kalmar län. Han har inget schema i detalj, men berättar att de jobbar fram en modell.

– I stället för ett arbetspass kommer dygnet delas in i två. Eftersom att vi kommer byta personal dubbelt så mycket kommer vi behöva något fler medarbetare. Men det handlar också om var på dygnet man lägger bytena och hur lång dygnsvila som är inplanerad.

Vad omställningen kommer att kosta går inte att säga, menar Johan Rosenqvist.

– Det är svårt att säga innan vi gjort alla scheman. Vi vet inte nu vad de egentliga effekterna kommer att bli.

– Vi måste komma ihåg att regleringen är till för att skydda arbetstagare, även om det i enskilda fall kan vara en försämring, säger Johan Rosenqvist.

Den hållningen har även Vårdförbundet: ”Den garanterade dygnsvilan ska bättra arbetsmiljön och ge större möjligheter till återhämtning”, skriver de på sin hemsida.

Men Anette håller inte med fackföreningen om att den garanterade dygnsvilan kommer bidra till bättre återhämtning för de som arbetar på glesbygden.

I Borgholm räknas beläggningstiden, det vill säga tiden personalen sitter i ambulansen, till 24,2 procent 2022. Motsvarande siffra i Löttorp var 18 procent, medan det är upp mot 38-40 procent i Kalmar.

– Det går inte att jämföra storstad och glesbygd på det sättet. I Stockholm har de larm hela tiden, men de jobbar inte heller i dygn. Här finns det tid att äta och vila mellan larmen, säger hon.

I den nya regleringen står visserligen att undantag får göras, men enbart i vissa fall.

”Möjligheten att göra undantag är mycket restriktiv och kan bara bli aktuell i verksamheter som har uppdrag att skydda liv, hälsa och säkerhet”, skriver Sveriges Kommuner och Regioner.

Johan Rosenqvist berättar att frågan om att göra ett undantag för glesbygd har lyfts, men att det i dagsläget inte finns något utrymme för det i regelverket. Det är först efter regleringen genomförts som de kommer kunna söka undantagstillstånd, säger han.

– Någon riktig praxis finns inte än. Vi är öppna för att lära oss med tiden. Det kanske ser annorlunda ut om ett år.