””Till slut satt jag i Forden tillsammans med ”The Nessiehunter”som visade mig sin lilla husbil. Han hade monterat in en liten kamin, ett fönster i taket för att se stjärnorna och visade mig hur han duschade i dörröppningen med två hinkar vatten”.””
Det var en gång en affärsman från Dorset som gav upp allt för att bli monsterjägare i Skottland. Han flyttade in i sin gamla Ford vid Loch Ness-sjön utan vare sig telefon eller adress. Jag ville berätta hans historia i SVT under en tid när internet inte var tillgängligt för alla. Så jag skrev ett brev till en pub i närheten för att försöka få till en dokumentär. Pubägaren körde ut till hans boplats. Steve svarade. Så höll vi på. Till slut satt jag där i Forden tillsammans med ”The Nessiehunter” som visade mig sin lilla husbil. Han hade monterat in en liten kamin, ett fönster i taket för att se stjärnorna och visade mig hur han ”duschade” i dörröppningen med två hinkar vatten. Han var 40 år och en av de mest harmoniska människor jag någonsin har filmat. En intelligent man med båda fötterna på jorden som vågade följa sin dröm.
– Mitt liv kändes tomt trots alla pengar. Så jag började fundera på när jag senast var lycklig. Det var här i friheten vid sjön när jag spanade efter sjöodjuret som barn. Det tog jag fasta på.
I den stunden väckte Steve mitt intresse för livet i ett hus på hjul.
Det finns över 100 000 registrerade husbilar i Sverige och enligt en Sifo-undersökning frestas varannan svensk av husbilssemester. Själv har jag länge varit nyfiken på det mobila semesterlivet. Vad är det egentligen som lockar?
Vid Byrums raukar möter jag Anders som hämtat upp sin fru från ett träningsläger på Böda Sand med dansaren Tobias Karlsson från Let´s Dance. Anders berättar att de just har cyklat åtta mil på två dagar. Rundade av med en middag på Kalk i Löttorp.
–Vi älskar att åka runt i husbilen på Öland. Kör ofta över från Kalmar. Här finns det något för alla och vi har några hemliga små oaser på ön.
Anders tar fram sin mobil. Visar bilder på hur fint det är om aftonen när de tänder alla ljusslingor i olika färger utanför husbilen. Det ser ut som discolampor från 70-talet.
– Vi brukar kalla det för ”Thailand” eftersom vi får en tropisk, lyxig känsla av att sitta där och koppla av vid havet.
Längst bak i bilen finns dubbelsängen, till synes lika bekväm som en hotellsäng. Bredvid den toa och dusch, ett pentry för enklare matlagning samt en sittgrupp som även kan bäddas om till en säng.
Anders öppnar upp husbilens bakdörr för att visa att dubbelsängen går att nå från två håll.
Nu bär det av till Kalmar. Sedan ska Anders vidare till Järvsö på en cykelresa med kompisgänget.
Nedanför vägskylten upp till Gudesjö står Mats Hellström och kokar kaffe i sin nystädade husbil. Han är IT- tekniker;
– Det här är mitt rullande kontor. Under pandemin fick vi inte gå till jobbet. Jag tänkte; ska jag sitta bara sitta här hemma dag ut och dag in. Jag måste hitta på något, köpte en husbil och blev helt fascinerad av friheten. Av att kunna fara lite som jag vill, inte ta vägarna jag först tänkte. Jag kan ju jobba var jag än är och fortsatte att leva det här livet. När min dotter kommer hem bor jag hemma i Uppsala. Jag älskar verkligen den vackra naturen på ön. Solnedgångarna är magiska. Här på Öland kan jag stanna hur länge som helst.
Vid ställplatserna i Kårhamns fiskehamn på östra Öland sitter Kent och Margareta från Växjö och äter potatissallad i duggregnet. De har haft husbil i 20 år, är inne på sin fjärde. I sommar har de varit i Tyskland.
– Men det var mest vindkraftverk, vägar och vägar, kyrkor och alléer, säger Margareta och tillägger att hon längtade till Öland.
– Jag har haft de öländska somrarna i mig sedan jag var 17 år. Jag ville hit.
Hon lägger upp sitt nyopererade knä på en ”VM-pall”. Säger att det inte är någon fara samtidigt som hon försöker fösa undan röran på bordet.
– Jag som alltid brukar lägga upp så fint på våra fat.
I Kårehamn finns också Lasse Vestberg från Klintehamn på Gotland. Det är hans fjärde säsong med husbil. I sommar har kompisen Birgitta Flisberg från Visby hängt med.
”Känslan när vi packar ryggsäcken. Vandrar över Alvaret i tystnad för att möta gryningen. Äta äggmackor med kaviar. Komma tillbaka till vår trotjänare som väntar på parkeringen. Det är livskvalitet!”
Trots att Lasse har jobbat som taxichaufför njuter han av att köra runt utan att vara bunden till någonting, ”att kunna bränna iväg över ängarna, bort genom skogarna”.
I Sandviks hamn sitter vännerna som känt varandra i nästan 40 år och äter middag i kvällssolen.
– Vi älskar Öland, avslutar alltid säsongen med att besöka Skördefesten, säger Tina som länge jobbade på Josefssons postorder.
Nu är hon pensionär sedan flera år. Har ofta kommit hit med maken Lennart som är pensionerad blomstergrossist. Tillsammans med sina vänner Björn och Anita, som hade en blomsteraffär i Sparsör norr om Borås, åkte de länge till Italien med sina husvagnar. Men sedan några år tillbaka är det ”husbil för hela slanten”.
–Vi har det helt enkelt förbaskat trevligt, säger Björn med sprittande lekfullhet i kroppen. Vi gillar verkligen Ölands ställplatser. Våra favoriter är de som finns i hamnarna eller på bondgårdar.
De gillar att åka runt. Stanna var som helst. Bara gå bak i bilen om det är dåligt väder. Stanna inne och laga mat. Lennart berättar att han bodde på hotell tre dagar i veckan när han ännu jobbade. Nu njuter han av den ombonade tillvaron i husbilen.
Anita och Tina tipsar om att hålla ordning på utrymmet längst bak i bilen där det kan bli lite rörigt.
– Det är jättesvårt att hålla ordning. Det man ska ha ligger alltid underst och efter ett par dagars resande är det oftast en enda stor röra av allt. Vi har lådor som vi staplar med olika saker.
De stigande bensin- och dieselpriserna gör att de inte kör runt lika mycket utan står still under längre perioder. De berättar också att de begagnade husbilarna inte längre står och samlar damm hos handlarna. Många är intresserade av begagnade husbilar som kostar mellan 500 000 och 700 000 kronor.
– En 10 år gammal husbil är en helt okej husbil som ändå är i gott skick. Vi upplever att fler och fler säljer stugan och köper husbil i stället. De vill slippa allt jobb det innebär att äga ett hus, med målning, gräsklippning, snickeri och allt möjligt. När man är ute med husbil så är det semester på riktigt så att säga, då är det bara att ta dagen som den kommer. Det är nog just det som många har upptäckt helt enkelt.
Hur gick det då för monsterjägaren? Jo, förra året firade Steve 30 år som ”heltids-jägare”. Nästa år fyller han 60 år men har ännu inte sett ”Nessie”. Men jag kan förstå hans fascination. För om man blickar ut över det orörda landskapet och vet att sjöns botten ligger 227 meter under den grumliga, mörka ytan, kan man mycket väl föreställa sig att dess djupa vatten ruvar på en hemlighet.
Men för Steve, precis som för husbilsägarna, så är det frihetskänslan som är viktigast av allt.
Kombinationen av att leva på liten yta men ändå ha de flesta bekvämligheter är onekligen lockande.
Vem vet, jag kanske säljer mitt lilla torp och blir husbilsnomad...