Indragna skolskjutsarna: Sparade pengar inte orsaken – ”Ingen baktanke”

Ölandsbladet har tidigare rapporterat om att återremissen för Mörbylånga kommuns nya skolskjutsreglemente mynnade ut i samma slutsatser.

– Frågorna har besvarats och det är inga förändringar i riktlinjerna jämfört med första förslaget, säger Liv Stjärnlöf (M) som är ny ordförande i bildningsnämnden.

Förslaget går genom Kommunstyrelsen 13 februari och sedan kommunfullmäktige 26 februari. Vid KF i förslaget 25 röstade för förslaget och 14 för en återremiss, en tredjedel krävdes för omtag. Nu krävs mer för att det ska röstas ner.

– Det kan inte återremitteras igen utan på KF i februari blir det slutgiltigt, det är ett majoritetsbeslut som avgör.

Hon stryker under att det är lagligheten som är grunden till förändringen.

– Rent krasst har vi sysslat med positiv särbehandling när vi bekostat skolskjuts. Vårt grunduppdrag är att medel ska fördelas så jämt så möjligt mellan eleverna, säger säger Liv Stjärnlöf.

– Det grundar sig i att vi blev uppmärksammade på felet av en annan kommun, att vi inte följde lagutrymmet. Vi har varit för generösa mot vissa elever på bekostnad av hela elevantalet.

Vilken kommun var det som upplyste er om det?

– Det är irrelevant.

Var det Borgholms kommun som ”uppmärksammade er” så känns det relevant.

– Det får du fråga Borgholms kommun om i så fall. Vi har en bra dialog med Borgholm och överens om lagtolkningen.

Inte så oväntat att de tolkar lagen så, eftersom de lär behålla fler elever i sin kommun?

– Så kan man se på det, men med de här riktlinjerna tolkar vi lagen på samma sätt som övriga kommuner, enligt de jurister vi lyssnar till inom SKR (Sveriges Kommuner och Regioner).

Ölandsbladet pratade med två skoljurister och skrev om att lagligt eller ej är en ”gråzon”, det hade inte prövats. Har ni tittat vidare på det nu?

– Det vore konstigt om vi skulle lyssna mer på jurister som tidningen pratat med än de vi själva har inom kommun och SKR. Vi har kollat vidare på det och kommit fram till samma slutsatser.

Först var det sagt att Borgholmseleverna skulle kunna betala själv för buss från andra sidan kommungränsen till skolan, men när Ölandsbladet pratade med KLT visade det sig att det inte kommer gå nån buss längre.

Kommer ni på något sätt jobba med att elever som vill fortsätta gå på exempelvis Gårdby skola ska kunna betala för någon sorts kollektivtrafik från andra sidan kommungränsen?

– Vi kan inte göra någon sådan upphandling med KLT eftersom det är på andra sidan kommungränsen.

En punkt i återremissen gällde barnkonventionen, där står det bland annat ”vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa”.

Hur ser du på att den oro som det här skapar, att barn och familjer rycks upp från en skolgång som funkat bra? De som byter skola, de som måste köra barn morgon och eftermiddag och även de som blir av med sina bästa kompisar på skolan?

– Vi tvingar ingen och rycker inte upp någon från sin skola, samtliga elever är fortsatt välkomna. Vi kommer vara så behjälpliga vi kan för de som väljer att byta skola så att övergången blir så sömlös som möjligt, med barnets bästa i åtanke. Och det blir ingen skillnad vad gäller fullgod utbildning om barnet väljer skola i Borgholm.

Återremissen lyfter mycket ni sparar på att dra in skolskjuts men inte hur ekonomin påverkas av att ni förlorar interkommunal ersättning, som legat på 8-9 miljoner från Borgholms kommun. Har ni gjort någon sådan kalkyl kring hur mycket pengar ni kan mista den här gången?

– Nej, det vet vi inte i dagsläget. Den interkommunala ersättningen från Borgholm är inte inkluderad i kalkylen. Klart att den påverkas, att en del elever möjligen lämnar Mörbylånga kommun, men det är inget som påverkar beslutet.

En snackis bland folk på östra sidan är att det finns en baktanke med den här förändringen: att ni inte vill ha fler barn eftersom skolorna är fulla – Gårdby skola måste byggas ut om fem-tio år och Färjestadens högstadium är full.

– Absolut inte, det finns ingen sådan baktanke. Det här är inget vi kokat ihop för att bli av med elever, vi gör det här för att vi vill följa lagen. alla elever är välkomna till oss och behöver vi bygga ut skolor så gör vi det, säger Liv Stjärnlöf.

– Och oavsett hur många som väljer att byta ska inte det påverka Gårdby skolas kvalité eller någon risk att den läggs ner om det finns sådana farhågor.