Peter Boström: Peter Boström: ”Ridning är att hålla en häst mellan sig och marken!”

Själv har jag inte kratsat hovar nämnvärt många gånger under mina snart 50 år på detta jordeliv. Att jag ändå trots allt blivit så gammal kanske beror just på det, att jag lyckats undvika att kratsa hovar.

Men nu har dottern börjat på ridskola och hennes pappa har fått börja kratsa hovar. Jag brukar kalla hästens skor för gångjärn, men det heter nog egentligen något annat.

Att kratsa hovar innebär att man har en slags krok i handen som man sedan rafsar bort smuts som sitter under hästens hovar. I den bästa av världar skulle hästen räcka fram sina tassar och så kan du göra det som måste göras.

I verkligheten så gör 800 kilo häst precis vad en 800-kiloshäst själv vill. Förutom när den späda ridläraren visar hur det ska göras och knuffar till hästen i sidan och denna snällt lyfter upp alla hovar som är möjligt.

När jag själv ska försöka göra samma sak händer ingenting, mer än att hästen bara markerar - ”rör du mig en gång till så sparkar jag in dig i stallväggen!”

Jo, jag vet att det heter att utsidan på hästen är bra för insidan på en människa. Min dotter älskar och mår bra av att få vara med ”sina” hästar.

Som pappa blir jag varm om hjärtat när jag ser hur glad hon är tillsammans med djuren. Jag gör mitt bästa för att lyssna och ta in allt från en miljö som är mig totalt främmande.

För mig är ridning konsten att hålla en häst mellan sig och marken. Hörde för många år sedan om en annan pappa som skulle skoja till det för sin dotter på en öländsk ridskola. När dottern gick tillbaka in i stallet passade pappan på att ta sig upp på den sadlade hästen och sätta sig bak och fram.

”Men du sitter ju åt fel håll!”, stönade dottern när hon fick se sin pappa.

”Men du vet väl inte åt vilket håll jag ska”, flinade pappan.

Själv har jag inte vågat skoja om något sådant. Jag vet verkligen knappt vad som är fram eller bak.

”Hästar är underbara”, säger dottern.

”Hästar bits fram, sparkas bak och är obekväma på mitten”, säger inte jag, men tänker.

Istället svarar jag:

”Jo, men du måste vara försiktig!”

”Äsch”, replikerar dottern.

För jag har ju i alla fall förstått det, att om man vill få ett 800-kilosdjur att göra som du vill så måste det finnas en viss bestämdhet. Ett omtänksamt jävlar anamma.

Tänker att det är lite som föräldraskap - kärlek, med lagom långa tyglar.

Men jag är glad så länge jag i alla fall slipper att kratsa hovarna på barnen!

** Varför husbilarna blir större och större? Det är ju för att störst går först och slippa backa på stenkustvägen!

** När organisationer uppmanas till gemensam aktion mot Skördefesten, då är det samling vid pumpan!

** Mycket som ställs in, men ur smittskyddssynpunkt är det väl bättre att ställa ut?

** Om Zlatan dyker från högbrodelen och sedan simmar ikapp med Dessi, då köper jag en Volvo!

** Arbetsförmedlingen letar kontor i Borgholm. Just nu sitter de i telefonkö.

** Intressant tes i veckan: ”Ismantorp - norra Europas första handelsstad?” Ullared är bara en kopia!