Långa vägen tillbaka: Hampus Nelson, 18, om svåra skadan – ”Måste ha en bra inställning”

I en serie artiklar kommer ÖB-sporten sätta fokus på korsbandsskador och följa några av våra öländska idrottares väg tillbaka från den svåra skadan. Vad väntar efter skadebeskedet? Hur lång tid tar det att få operationstid? Hur går rehabiliteringen till? Många frågor där varje svar är individuella.

Hampus Nelson, 18, är en i raden av ölänningar som drabbats av den svåra knäskadan.

I samband med en innebandyträning i början av augusti var olyckan framme.

– Jag kom in lite fel i en duell och hamnade på vänsterbenet samtidigt som jag fick en tackling från höger, vilket gjorde att hela kroppen vreds över, men foten stod kvar i golvet. Det knäckte aldrig till eller så som man hört att det gjort för många andra.

Efter smällen fick Nelson snabbt hjälp av lagkamrater för att få knäet lindat.

– Det kan nog ha hjälpt till så att det inte svullnade upp. Jag jobbade dagen efter och kunde stödja på det utan problem. Många andra man hört om som råkat ut för detta har inte kunna gå och haft jätteont. Så var det inte för mig. Jag trodde först att det inte var så farligt.

Magnetröntgen visade att korsbandet var av och att det även fanns en liten spricka i menisken. Meniskskadan behöver dock inte åtgärdas, enligt Hampus Nelson.

– Ortopeden sa att jag skulle börja spela schack istället. Han verkar inte gilla fotbolls- eller innebandyrelaterade skador...

Nu väntar 18-åringen på en operationstid. Ett ingrepp som görs via titthål, där man ofta tar en sena från baksidan av låret, för att kunna rekonstruera ett nytt korsband.

– De har sagt att väntetiden kan variera mellan en till sex månader. Men jag har satt upp mig på en återbudslista också. Sedan pratades det om att de skulle få fler operationssalar för att kunna städa av kön. De ligger efter i och med covid och allt sånt.

Hade du koll på vad en korsbandsskada innebär innan du drog det själv?

– Lite, såklart. Men jag har alltid sagt att jag ska lägga av när jag drar korsbandet. Nu känns det lite väl tidigt, så jag får skjuta på det beslutet. Nä, men jag kanske har dåliga gener för det. Mamma (Martina Nelson) har dragit korsbandet i båda knäna och ”Nisse” (morbror Mattias Nilsson) har också råkat ut för samma skada. Han hade liknande symptom som mig.

Var ligger du i processen nu?

– Nu är det mycket styrketräning som gäller. De säger att man tappar 30 procent av muskelmassan i benet efter operationen och är man mer vältränad, så har man igen det i rehaben sen. Det verkar ju vara rätt så långa köer, så det är lika bra att köra igång med det direkt. Nu har jag full rörlighet i stort sett och det känns bra.

Många säger att det tar mellan nio månader och upp till ett år, kanske längre tid än så, för att komma tillbaka. Vad har professionen sagt till dig?

– Att det är där det ligger, men att det också kan vara väldigt individuellt hur man reagerar. Det kan ju alltid komma bakslag som försenar allt.

Hampus Nelson slog igenom i FBC Kalmarsund Ungdoms division 1-lag förra säsongen. 14 poäng på lika många matcher gav eko i innebandy-Sverige – och tidigare i år var han även med på U19-landslagets läger på Bosön. Under försäsongen har han även fått chansen att träna med FBC Kalmarsunds SSL-lag samtidigt som han varit en viktig kugge i SSG i fotbollsfyran.

Känns det som dålig tajming nu när det gått så bra?

– Det är aldrig bra tajming, liksom. Är man 25 och kanske på sin topp och åker på en sådan här skada, kanske det är kört sedan. Det gäller att tänka positivt. Alla vet att rehab är tråkigt. Men man måste gå in med tänket att man behöver göra det tråkiga för att kunna göra det man älskar. Man måste ha en bra inställning, annars kommer den långa perioden bli för jobbig.

Hur gör du för att fortsatt känna dig delaktig i laget?

– Jo, men jag brukar åka ner till träningarna ibland när jag känner för det. Men jag har valt att lägga rehaben och gymmet först och sköta det, och sedan får jag försöka ta mig tid att träffa de andra. Visserligen går jag med många i laget i skolan och på NIU (innebandyakademin), så de träffar jag ju rätt ofta ändå.

En positiv sak med den långa ofrivilliga frånvaron från den öländska idrottsscenen är tiden han nu får på sig för att bygga upp sin kropp.

– Jag behöver bygga på mig lite mer muskler, för jag har vägt lite lätt i många situationer. Framför allt i innebandyn. Så där har jag ju hur mycket tid som helst på mig för att göra något riktigt bra.

Något mål om när 18-åringen kan vara tillbaka i spel är i nuläget helt omöjligt att sätta upp.

– Allt hänger på när jag får operationstid. Allra helst vill jag få till det snabbt så att jag kan gå vidare och sätta upp mål för att komma tillbaka så fort som möjligt. Men det får ta den tid det tar. Alla tester och så måste visa att jag är helt okej innan jag kan köra på som vanligt igen.

Men målet är att komma tillbaka starkare?

– Ja, något annat finns inte.