Ledare: 100 år av kvinnlig rösträtt
Den kvinnliga rösträtten i Sverige infördes 1921 i Sverige. Det var senare än i Finland (1906), Norge (1913) och Danmark (1915).
Det slutliga beslutet om kvinnlig rösträtt togs i dagarna för hundra år sedan.
Den 26 januari 1921 kom det slutgiltiga beslutet om allmän och lika rösträtt i Sverige.
Idag ses det som en självklarhet – men det fanns en tid då argumenten emot var många. Det sades att kvinnor orkar inte, kvinnor är inte skapade för det offentliga livet, kvinnligheten skulle gå förlorad, kvinnor skulle ”rösta fel”.
Vi har kommit en bra bit på vägen. Men ännu, 100 år efter att kvinnor både fick rösta och röstas in i riksdagen, har vi inte haft en kvinnlig statsminister.
På Öland ligger vi en bit före, med flera kvinnliga kommunalråd genom åren: Lisbeth Lennartsson och Lillebill Grähs i Borgholms kommun, Saga Sigvardsson och Matilda Wärenfalk i Mörbylånga kommun.
100-årsminnet av den kvinnliga rösträtten är en viktig demokratisk fråga att bära med sig under 2021. Att alla ska få tycka till, att alla ska få chansen att ge röst åt sina åsikter, att alla ska få vara med och forma framtidens samhälle.
Det handlar inte om kön. Det handlar om kompetens. Det handlar om vilja. Det handlar om engagemang. Det handlar om kunskap. Kvinna eller man är inte det primära.
Dagens tjejer måste få drömma om framtida möjligheter att följa i kvinnliga förebilders fotspår. Att Kamala Harris är vicepresident i USA. Att Ursula von der Leyen är EU-kommissionens ordförande. Att Angela Merkel under så många varit Tysklands och Europas starka kvinna. Alla bidrar de till att visa på möjligheterna.
26 januari 1921 togs ett viktigt och avgörande steg för allas rätt att bidra till Sveriges framtid. Den kvinnliga rösträtten kommer att uppmärksammas hela detta år. Ölandsbladet bidrar med en artikelserie vars första avsnitt går att läsa på sidan 5 i lördagens tidning.
