Spöknät är ett samlingsnamn för fiskeredskap som av olika anledningar förlorats i havet. I havet blir de fällor som fångar fiskar, sälar, tumlare, krabbor och andra djur som går en plågsam död tillmötes. Förutom att näten bryts ner långsamt vilket tillför ökade mikroplaster i havet så utgör de även en fara för fritidsdykare som dyker runt vraken.

– Det vi ser när vi dyker triggar oss dykare att ta tag i problemet. Det är när vi dyker på vrak och vi ser trålar, nät och förlorade fiskeredskap som hänger över vraken. Där det kan sitta tolv- tretton drunknade sälar och mängder med krabbor och fiskar. Det är en fruktansvärd syn man möter. Det är ingen rolig upplevelse att se det här, sälen känns så närbesläktade med människan på något vis. Syftet är att städa haven från sådant som inte hör hemma där. Vid sidan av det hemska djurplågeriet och den onödiga bifångsten, ska man heller inte behöva uppleva det som dykare, säger Mikael Sundell, projektledare i GUE Sweden.

GUE Sweden är en ideell organisation som i flera år arbetat med att kartlägga förlorade fiskeredskap i projektet ”Operation spöknät”. Undersökningsområdet sträcker sig kring hela sydöstra Svenska kusten och Skånska Kattegatt. Man väljer att söka längs vrak, klippformationer och steniga bottnar där nät lätt kan fastna om de driver. Dykare från hela Sverige engagerar sig på ideell basis och arbetena har sammanfattats i olika rapporter.

Under 2021 och 2022 har GUE Sweden dokumenterat spöknät på vrak i Kalmar med hjälp av LOVA-medel från Länsstyrelsen. Många nät är alltså dokumenterade men ligger kvar och gör skada.

– Från länsstyrelsen har man inte riktigt velat gå över till bärgningsarbeten. Det har i grunden att göra med att vi är en ideell organisation och de har hitintills varit lite osäkra kring säkerheten för att kunna utföra bärgningsarbeten. Vi har nu kommit långt i den dialogen och hoppas att man känner sig trygg i våra gedigna dykkompetenser.

Vems är ansvaret att städa upp dessa garn och fiskeredskap?

– Vi har haft många möten med staten, regioner och kommuner och HaV (Havs- och vattenmyndigheten) för att reda ut vem som ansvarar för det här.

Att lokalisera och samla in spökgarn ingår i HaVs åtgärdsprogram för God havsmiljö 2020. Myndigheten ansvarar för att resurser avsätts och att rätt aktörer integreras i arbetet med att främja en effektiv och hållbar insamling och mottagning av förlorade fiskeredskap, samt förebygga förlusten av nya. Länsstyrelserna är en av dessa aktörer som står för genomförandet, bland annat genom LOVA-medel.

– Men klart är att Östersjön har stökigt med fiskeriet. Fisken försvinner då Östersjön är överexploaterad och i allmän nöd. Vi som dyker ser att bottnarna dör mer och mer. Det vi kan göra för att dra vårt strå till stacken är att när vi ända på dyker, identifiera de här förlorade fiskeredskapen och i viss mån skapa initiativ för att kunna bärga dem.

Hur ser det ut runt Öland?

– Vi har dykt runt Ölands södra udde och observerat en hel del.

Tack vare bidrag från Naturkompaniet har organisationen kunnat påbörja vissa bärgningar av spöknät. Den sönderbrutna fiskebåten Bremö som ligger sydost om Ölands södra udde är ett exempel. I somras plockades det upp 100 kilo torskgarn som bedömdes vara fartygets egna nät.

Flera fartyg längs Ölands kust har dokumenterats med spöknät och skulle behöva städas.Men det är ett tidskrävande och kostsamt arbete. Organisationen är ständigt på jakt efter fler ideella deltagare.

– Vi söker konstant projektdeltagare till våra projekt. Vi behöver fler dykare och fler som kan hjälpa till på båten. Man får gärna höra av sig till oss om man är intresserad.