Runt Öland: Ovanlig fisk som suger blod – ”Det är helt nytt här”
Tack vare fiskeräknaren som Ölands sportfiskeklubb har monterat i en bäck på östra Öland har man nu kunnat notera en lite udda, men välkommen fisk. Flodnejonöga har rapporteras från olika håll längs hela svenska kusten, dock har den gått under radarn när det gäller dess vistelse i öländska vattendrag.
– Länsstyrelsen i Kalmar län hade ingen registrering på att det fanns flodnejonöga på Öland innan. Det är helt nytt här, säger Niclas Solberg, ordförande i Ölands sportfiskeklubb.
Se filmklipp från fiskeräknaren då en flodnejonöga följer efter en öring:
Här saknas innehåll
I fiskeräknaren har det passerat ett 80-tal flodnejonöga, varpå den största uppmätta är ett ovanligt långt exemplar, hela 55 centimeter. Flodnejonöga saknar gälöppningar. Istället har den sju runda öppningar i en rad bakom huvudet. Dess mun består av en sugskål med små vassa tänder.
– De vill ofta vara med på bild. De simmar in i lådan och suger sig fast vid kameran och kan sitta fast där tio minuter innan de simmar vidare.
Om flodnejonöga
Flodnejonöga- Lampetra fluviatilis.
Som vuxen kallas flodnejonöga även nätting.
Den vuxna fisken vandrar från havet eller från en större sjö upp i åar och älvar för att leka i strömmande vatten. Då slutar den att äta och dör efter leken.
Flodnejonögats linål lever sedan nedgrävda och lever i bottnen som filtrerare i 4,5– 5,5 år. Metamorfosen inleds på sensommaren vid 9–15 centimeters längd och tar 4 till 6 månader. Under denna tid äter inte linålarna. De unga djuren vandrar ned till havet eller en sjö i samband med vårfloden mars- maj.
Havslevande flodnejonögon håller sig sedan nära kusten och livnär sig genom att suga sig fast vid fiskar, från vilka de skrapar i sig vävnad med hjälp av rasptungan. De följer stim av värdfiskar som sill och skarpsill, men de sätter sig också på torskfiskar, nors, makrill och lax.
Genom sin komplicerade livscykel är flodnejonögat känsligt för många typer av störningar, men orsaken till artens tillbakagång är i första hand utbyggnaden av vattenkraften.
I Artdatabankens nationella rödlista 2005 var flodnejonöga klassad som Nära hotad (NT), men har sedan dess (2010 och 2015) bedömts vara Livskraftig (LC) eftersom arten inte längre minskar.
Källa: Artdatabanken
